Hem Om Partiet Proletären Kontakt Vår politik               Español
RKU Bli medlem Val 2018 Insändare Arkivet        Blogg        English

KPML(r)-Växjö kräver körkortsutbildning i gymnasieskolan

Publicerad i Proletären nr 36 – 2002

"Körkort B krävs." Hur många arbetssökande som varit på arbetsförmedlingen får inte se det i platsbanker och i platsjournaler?

Körkort för bil är i många yrken ett måste. Ungdomar tillhör en av samhällets ekonomiskt svagaste grupper och därför är verkligheten allt annat än ljus för körkortsaspirerande ungdomar.

Med inskrivning, halkkörning och uppkörning uppgår kostnaderna i de flesta fall till runt 4000 kr. Tillkommer gör de 40 minuter långa körlektionerna som i Växjö kostar 370&nbps;kronor styck. Vanligen krävs uppåt 20-30 lektioner under en utbildning vid körskolorna. Summan blir att ett körkort idag ligger närmare en kostnad på 15 000 kronor. Svindlande belopp som studerande gymnasieungdomar svårligen kan tjäna ihop själva utan stöd från föräldrars redan ansträngda ekonomier.

Då återstår det där med att tjäna pengar på ett jobb som det i de flesta fall krävs just körkort för. En ekvation som inte går ihop.

Jag samtalar med Sara Thörn och Per Wiklund, om ungdomars längtan efter ett körkort. Sara är gymnasiestuderande vid Katedralskolan i Växjö och Per utbildar sig till sjuksköterska i Borås.

– Jag tog körkort för tre år sedan när jag gick sista året på gymnasiet, berättar Per. Mitt körkort kostade 17 000 kronor och jag finansierade det genom att dela ut massor av reklam och extraknäcka som vårdbiträde efter skoldagens slut.

– Hade körkortsutbildningen ingått i gymnasiekursen hade dessa pengar gjort det möjligt för mig att flytta hemifrån tidigare än jag nu kunde.

På vilket sätt har du haft nytta av ditt körkort?

– Jag kör inte så mycket, men innan arbetade jag som vårdbiträde och fick köra en del i jobbet. Om jag inte haft körkort hade jag inte kunnat ha det jobbet, säger Per.

På Saras skola är det inte många elever som har körkort. Det kostar för mycket.

– Men de som håller på och tar körkort jobbar, säger hon.

Hur är chanserna för gymnasieungdomen att komma in på arbetsmarknaden utan körkort?

– Det är svårt. Många jobb kräver ju körkort. Om det så är fabriksjobb eller andra jobb. Värst drabbade är de som pendlar från en glesbygdsort till tätorten där jobben och skolorna finns, säger Sara.

Vad gör skolorna för att underlätta elevernas körskoleutbildning?

Ingenting. Men jag tycker att körkortsteorin skulle man gott kunna lägga in på lektionstid på gymnasiet. Då skulle man ju kunna hålla nere kostnaderna för eleverna, menar Sara.

1980 tog 60 procent av artonåringarna körkort. Idag är det knappt 30 procent. Under dessa tjugo år har knappast behovet av arbete eller körkort minskat. Därför måste trenden brytas om alla ska ges samma möjligheter till arbete. Människors självklara rätt till rörelsefrihet och arbete ska inte inskränka sig efter plånbokens storlek.

En del gymnasieutbildningar i Sverige har dessutom eller har haft kostnadsfria teoriutbildningar varvat med övningskörning. Försök som KPML(r) givetvis ställer sig bakom. Partiavdelningen i Växjö reser därför kravet i höstens val: inför körkortsutbildning i gymnasieskolan!



Plusgiro: 54 41 22-5. Alla bidrag till vår verksamhet tas emot, stora som små!