Bygg nya kommunala skolor, bristen är akut

  • juni 26, 2018 18:14

Växjös befolkning växer och så även barnkullarna. Efter att födelsekurvorna under 2000-talet gått nedåt har de sedan några år tillbaka kraftigt skjutit i höjden. Om fem år kommer det att gå 1711 fler elever i Växjö skolor, vilket motsvarar en ökning från i år på 12 %. För gymnasieskolan är ökning hela 20 %.

Behovet av nya skolor synliggörs ännu mer om ser till ökningen av elevantalet sedan 2016 fram till år 2025; 2016 gick det 13528 elever i Växjös skolor och 2025 är det beräknade elevantalet 16531 elever. Alltså en ökning med 3003 elever, eller 22,2 %. Till dessa siffror kommer det finns ett antal elever finns i asylprocessen samt att intresset för att studera i Växjö har ökat för ungdomarna i våra kringorter. Behovet kommer således vara ännu större än vad siffrorna idag visar.

I hela Sverige går elevkullarna i skolan upp i rask takt. Efter att under 10 år ha sjunkit ökar antalet elever drastiskt inom gymnasieskolan. I grundskolan märks redan konsekvenserna av de ökande elevkullarna via brist på lokaler och ökande klasstorlekar. Födelsetalen är idag 33 % högre än 1999, när födelsetalen var som lägst. Det säger sig självt att skolan måste anpassas till de större elevkullarna, som också vuxit till följd av migrationen.

Växjös politiker har länge blundat för problemet med bristen på skolplatser och inte planerat för framtiden. Redan idag är saknas en högstadieskola på Östra Lugnet och på Teleborgsområdet ut mot Vikaholm. Växjö kommun tar nu till panikåtgärder i form av barackbyggande, vilket redan inför förra läsårets sattes upp vid Katedralskolan och till Fagrabäckskolan. Efter sommaren blir det ytterligare baracker vid Katedralskolan och troligen vid Pilbäckskolan, Ringsbergskolan och Bäckalövskolan samt att det bli baracker vid ett antal förskolor (t.ex. i Tävelsås och vid nybyggda Vikaholm).

När den nya stadsdelen Östra Lugnet byggdes för några år sedan byggdes en ny låg- & mellanstadieskola, men man planerade inte för en högstadieskola trots att alla vet att de som går i grundskolan växer och kommer att gå i högstadiet… Nu har kommunen äntligen börjat ta tag i detta problem och en ny högstadieskola är planerad till Björnvägen. Problemet är dock att de styrande politikerna ändå inte vill ta ansvar för det växande behovet av skolplatser utan man hoppas att marknaden ska lösa problemet åt dem; alltså att det ska öppna nya friskolor. Detta visas bl.a. av att utbildningsnämndens ordförande Pernilla Tornéus (M) gärna ser en privat aktör som byggare av den nya skolan på Östra Lugnet och att ”skolan inte nödvändigtvis måste vara kommunal”.

Även den s.k. oppositionen backar upp borgarna i frågan om friskolorna, som de också hoppas ska lösa skolbristen i Växjö. Både sossarna och Vänsterpartiet i Växjö sluter upp bakom detta.  Ann-Christin Eriksson, Vänsterpartiets ledamot i utbildningsnämnden, säger t.ex: ”Koncentrationen av kapital i stora vinstdrivande koncerner är mycket olycklig. Men med det tryck vi har nu kan jag inte tänka mig att avveckla de privata skolorna i Växjö. De fungerar bra i dag. Det kan till och med jag som vänsterpartist säga.”

Att sluta upp bakom friskolorna trots att rapport efter rapport visat att de minskar likvärdigheten och ökar segregationen är skandallöst. 2016 betalade Växjö kommun över 12 miljoner skattekronor till friskolornas vinster i Växjö. Pengar som var menade att gå till eleverna utbildning men som nu i stället hamnade i ägarnas fickor. Växjö kommun måste omgående ändra sin inställning på skolområdet; man måste säga nej till etablering av nya friskolor och man måste omgående sätta igång att bygga nya skolor. Detta måste gå före byggandet av ett nytt kommunhus.
Våra barn och unga ska inte behöva tillbringa sin skoltid i baracker, även om kommunen försöker dölja det genom att kalla dem paviljonger.

Kommunistiska Partiet är det enda parti i Växjö som arbetar för en likvärdig skola eftersom vi är det enda parti som säger nej till friskolor. De borde helt enkelt förbjudas. Ban och unga är inga handelsvaror och vi måste komma bort från dagens skolpolitik som utmärks av vinstjakt i ett marknadsanpassat fritt skolval som gör eleverna till konsumenter, skolorna till producenter och utbildningen till en vara måste bort. Friskolesystemet måste bort!

Växjö city är mycket farligare än Araby

  • juni 14, 2018 22:51

I april 2014 stämplade Växjös politiker stadsdelen Araby som ett problemområde med drogmissbruk, prostitution och maffiastrukturer. Denna bild kände varken polisen eller de boende i området igen, men ändå gjordes den till sanning. Att stadsdelen Araby är ett utsatt område med hög arbetslöshet, stor andel utrikesfödda och låg socioekonomisk status är väl känt sedan länge. I området finns alltför många som lever i ett utanförskap. 2016 kategoriserade polisen Araby som ”ett särskilt utsatt område” och inledde den s.k. Arabyinsatsen för att komma tillrätta med droghandeln i området. Arabyområdets rykte har blivit därefter och i takt med ökade främlingsfientliga strömningar i vårt samhälle odlas och sprids myten om Araby som ett tillhåll för kriminella ligor där folk inte vågar gå ut och där polisen har tappat kontrollen och inte vågar gå in. Men detta är just myter. Visst finns det stora problem i Arabyområdet men statistiken talar sitt tydliga språk; det är mycket mycket farligare att vistas i centrum i Växjö än vad det är att vistas i Arabyområdet.

2015 begicks 84 % fler brott i City än i Araby. 2016 var siffran 41 % fler brott och förra året begicks det 82 % fler brott i Växjö City än i Araby. Risken att t.ex. bli misshandlad var förra året tre gånger högre i centrum än i Araby.

I Araby bor det drygt 6500 personer jämfört med Citys dryga 2000 personer. Utslaget på befolkningsmängden är det således ännu större skillnader än vad statistiken i absoluta tal anger. De som inte vågar gå ut i eller besöka Arabyområdet av rädsla för att råka ut för ett brott bör således aldrig någonsin sätta sin fot i Växjö City.

Brottsstatistisk 2015 – 2017 i Araby och Växjö City

2015

2015 2016 2016 2017

2017

Araby

City

Araby

City

Araby

City

Misshandel
utomhus

26

84 40 51 22

75

Ficktjuv &
väskryckning

11 155 9 137 7

66

Rån mot
privatperson

4

8 5 5 7

9

Klotter

31

24 15 35 29

2

Bilbrand

16

2 12 4

Skadegörelse
motorfordon

39

44 72 37 28

42

Samtliga
brott

800

1472

1087

1529

711

1297

Källa: Polisen och Växjö kommun

Det gäller att bryta demoniseringen av stadsdelen Araby, som förtjänar att betydligt bättre rykte. I detta område finns det en massa kompetens som inte tas tillvara. I Växjö finns ingen fungerande politik för jobb och integration. I stället är segregationen påtaglig. För att bryta med segregationen måste Växjö kommun satsa på ett blandat boende och en annan inriktning på byggandet. De segregerade stadsdelarna Högstorp och Öjaby måste få fler hyresrätter och trångboddheten och bostadsbristen generellt i vår kommun måste brytas genom att fler hyresrätter byggs i hela kommunen. Idag ser vi ett ensidigt byggande av villor och bostadsrätter inne i Växjö stad, ytterst lite byggs i kommunens andra tätorter.

En politik för jobb och integration hade varit att Växjö kommun ställer krav på svenskt kollektivavtal vid sina inköp och upphandlingar; att alla deltidsanställda erbjuds heltid; att bemanningsföretag och inhyrd personal förbjuds; att Växjö kommun inför sex timmars arbetsdag och att denna reform först införs inom vården och omsorgen och på de arbetsplatser med de högsta sjuktalen. Speciella ungdomslöner eller nystarts- och etableringsjobb med lägre ingångslöner är en återvändsgränd som enbart gynnar företagarnas plånböcker och ökar klassklyftorna. I stället ska löner höjas, mest till dem som har lägst.

Vägen till att förbättra integrationen i samhället är förutom ett blandat byggande och fler jobb där alla ska ha en skälig lön är att skapa en likvärdig skola där det inte ska spela någon roll i vilken stadsdel (eller del av landet) som barn och ungdomar går i skolan. Därför måste friskolorna förbjudas och de som finns tas över av kommunen. Hemspråksundervisning ska erbjudas men inte till generation efter generation. Kommunen måste satsa mer resurser på kulturella möten, där Arabydagen är ett bra exempel på möten över etniska och kulturella gränser. En meningsfull fritid där inte minst invandrarungdomar ges möjlighet att komma ut i föreningslivet är nödvändigt. Därför bör de kommunala föreningsbidragen utvecklas så att medlemsavgifter inte hindrar ungdomar från hem med lägre inkomster från att kunna delta i idrotts- och kulturaktiviteter. Fler fritidsgårdar med bättre öppettider och mer personal måste till. Därför behöver Växjö kommun anställa fler fritidsledare och fältsekreterare. Familjer som befinner sig i ett utanförskap eller där familjemedlemmar riskerar att hamna i t.ex. kriminalitet måste upptäckas tidigare och ges stödinsatser och regelbunden uppföljning.

Om dessa reformer och åtgärder genomförs kommer vi få se att brottsstatistiken ovan kommer sjunka rejält och det i alla stadsdelar, inkl City.