{"id":4190,"date":"2022-01-09T16:05:07","date_gmt":"2022-01-09T15:05:07","guid":{"rendered":"http:\/\/kvaxjo.se\/?p=4190"},"modified":"2022-01-09T16:05:07","modified_gmt":"2022-01-09T15:05:07","slug":"nordisk-socialism-en-bokrecension-om-hur-socialismen-definieras-bort","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kvaxjo.se\/?p=4190","title":{"rendered":"”Nordisk socialism” – en bokrecension om hur socialismen definieras bort"},"content":{"rendered":"\n

Recension av Pelle Dragstedts bok ”Nordisk socialism” publicerad i prolet\u00e4ren nr 51-51 – 2021<\/em> <\/strong>(d\u00e5 n\u00e5got f\u00f6rkortad)<\/p>\n\n\n\n

Den danske f\u00f6re detta folketingsledamoten f\u00f6r Enhedslistan, Pelle Dragstedt, kom nyligen ut med debattboken Nordisk socialism. H\u00e4r vill Dragstedt diskutera socialismens inf\u00f6rande och utvecklingen av en \u201dmodern demokratisk socialism\u201d. Han lanserar \u00e4ven tio reformf\u00f6rslag som han menar skulle s\u00e4tta socialismen p\u00e5 dagordningen h\u00e4r och nu.<\/p>\n\n\n\n

Dragstedt\ntar sin utg\u00e5ngspunkt i Donald Trumps uttalande om den nordiska\nsocialismen och han sl\u00e5r i bokens inledning fast att \u201dTrump,\nRegan <\/em>[<\/em>programledare p\u00e5 Fox news] och den amerikanska\nv\u00e4nstern har r\u00e4tt n\u00e4r de kallar Norden socialistiskt\u201d.<\/em>Bokens\ntes \u00e4r att de nordiska ekonomierna har starka socialistiska drag som\nkan utvecklas f\u00f6r att st\u00e4rka demokratin samtidigt som kapitalismen\nfinns kvar. \n<\/p>\n\n\n\n

Trots\ndenna m\u00e4rkliga utg\u00e5ngspunkt f\u00f6rtj\u00e4nar Dragstedts tankar\natt tas p\u00e5 allvar och nagelfaras. Boken \u00e4r, oaktat alla\nkorrekturfel, l\u00e4ttl\u00e4st, intressant och med m\u00e5nga konkreta exempel.<\/p>\n\n\n\n

Dragstedt\nf\u00f6rsvarar sin utg\u00e5ngspunkt i Trump med att s\u00e5v\u00e4l socialdemokrater\nsom den revolution\u00e4ra v\u00e4nstern hittills uppfattat kapitalismen som\nett totalt och allomfattande system. I st\u00e4llet menar han att\nsamh\u00e4llssystem m\u00e5ste ses som i olika grader kapitalistiska eller\nsocialistiska.<\/p>\n\n\n\n

Dragstedt\ndefinierar socialism som synonymt med de nordiska v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llena\np\u00e5 1950-60-talen. Kooperativa f\u00f6retag, l\u00f6ntagarfonder,\nmedarbetarfonder, f\u00f6rm\u00f6genhetsfonder, medarbetaraktier, stiftelser\noch stor offentlig sektor st\u00e5r i centrum. Coop, Arla och\nallm\u00e4nnyttan framh\u00e5lls som f\u00f6red\u00f6men i Dragstedt tankev\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5ledes\nen traditionell blandekonomi eller som han sj\u00e4lv skriver \u201djag\nf\u00f6resl\u00e5r allts\u00e5 begreppet nordisk socialism, b\u00e5de som uttryck f\u00f6r\nett erk\u00e4nnande av och f\u00f6rankring i v\u00e5ra erfarenheter av redan\nexisterande demokratiska gemenskaper, och som en beteckning f\u00f6r en\nny form av pluralistisk socialism\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n

I\nst\u00e4llet f\u00f6r att se samh\u00e4llsutvecklingen som revolution\u00e4r eller\ndialektisk inspireras Dragstedt av den amerikanske\nsociologiprofessorn Erik Olin Wrights tankar om att samh\u00e4llen\nska ses som ekosystem\nd\u00e4r\nutvecklingen\nbeskrivs med erosion. Att man ska introducera en m\u00e4ngd\nicke-kapitalistiska ekonomiska aktiviteter i det kapitalistiska\nsystemet. H\u00e4r kan likheter \u00e4ven dras till mellankrigstidens\naustro-marxism och den jugoslaviska marknadssocialismen.<\/p>\n\n\n\n

De\nreformistiska framg\u00e5ngar som Dragstedt definierar som socialistiska\n\u00e4r i stort sett samma som v\u00e4lf\u00e4rdsstaten, som till stor del\nf\u00f6rsvann n\u00e4r kapitalet tog \u00f6ver den \u201dsocialistiska strukturen\u201d\ngenom det f\u00f6rfattaren kallar \u201dden motdemokratiska offensiven<\/em>\u201d\nfr\u00e5n 1980-talet och fram\u00e5t. Han b\u00e5de inser och erk\u00e4nner hur l\u00e4tt\noch snabbt det g\u00e5r f\u00f6r kapitalet att ta kontrollen \u00f6ver det som\narbetarklassen k\u00e4mpat sig till, men det bekymrar honom inte. \n<\/p>\n\n\n\n

Dragstedt\nverkar tro att alla kommer att v\u00e4lkomna en utveckling d\u00e4r\nkapitalismens inflytande successivt begr\u00e4nsas. I b\u00e4sta fall blir\ndet en naiv tanke, i v\u00e4rsta fall offras socialismen och m\u00f6jligg\u00f6r\natt marknadskrafterna kopplar ett \u00e4nnu st\u00f6rre grepp \u00f6ver\nsamh\u00e4llet. H\u00e4r \u00f6ppnar f\u00f6rfattaren upp f\u00f6r en korporativistisk\ntanke d\u00e4r han tror alltf\u00f6r gott om kapitalismen. Alternativt har\nhan inte f\u00f6rst\u00e5tt dess grundl\u00e4ggande v\u00e4sen; att vinsten \u00e4r\ndrivkraften som de fria marknadskrafterna \u00e4r beredda att g\u00f6ra allt\nf\u00f6r att uppn\u00e5. Arbetsl\u00f6shet ska bek\u00e4mpas p\u00e5 klassiskt\nkeynesianskt man\u00e9r och marknadsmekanismer beskrivs som ett effektivt\ns\u00e4tt att anv\u00e4nda samh\u00e4llets resurser p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Naivitet framtr\u00e4der p\u00e5 flera st\u00e4llen i boken, \u201den demokratisk majoritet kan redan idag fatta beslut som g\u00e5r p\u00e5 tv\u00e4rs mot den privata \u00e4gander\u00e4tten\u201d. <\/em>Likas\u00e5 m\u00f6ts man av \u00e5terkommande f\u00f6renklade och f\u00f6rminskande historiska resonemang. Att Dragstedt inte har n\u00e5gon positiv syn p\u00e5 Sovjetunionen och de gamla \u00f6ststaterna framg\u00e5r tydligt, de d\u00f6ms ut som diktaturer, punkt. Ingenstans i boken finns n\u00e5gra resonemang, nyanser eller erfarenheter fr\u00e5n den reellt existerande socialismen. Det som utspelades och utspelas d\u00e4r verkar helt ointressant, inga erfarenheter d\u00e4rifr\u00e5n verkar v\u00e4rda att diskutera, bara att d\u00f6mas ut. <\/p>\n\n\n\n

Inte heller n\u00e5gra erfarenheter fr\u00e5n Asien, Afrika eller Latinamerika diskuteras. Dessa perspektiv lyser helt med sin fr\u00e5nvaro i boken. I st\u00e4llet dryftas enbart teorier och erfarenheter fr\u00e5n Europa och USA, s\u00e5v\u00e4l praktiska som teoretiska. Det \u00e4r inte bara en stor brist utan skapar en skev utg\u00e5ngspunkt i boken. Det blir sv\u00e5rt f\u00f6r att inte s\u00e4ga om\u00f6jligt att diskutera framtidens socialism utan att dra l\u00e4rdom av historien. Inte ens Dragstedts egna \u201dsocialism\u201d med kooperativa och sociala f\u00f6retag diskuteras utanf\u00f6r hans etnocentristiska perspektiv. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r\nDragstedt tagit sig igenom sina resonemang kring hur socialism och\nfolkligt inflytande ska definieras \u00e5terst\u00e5r det f\u00f6r honom att\npresentera de reformer han anser kommer bryta kapitalets makt f\u00f6r\natt g\u00f6ra samh\u00e4llet mer demokratiskt och f\u00e4rgat av den nya\nsocialismen. Men d\u00e5 har han redan definierat bort socialismen! \n<\/p>\n\n\n\n

Socialism\n\u00e4r inte ett folkligt f\u00f6rvaltande av privata produktionsmedel.\nSocialism kan inte enbart utm\u00e4rkas av sm\u00e5skalighet och\nsm\u00e5brukarmentalitet, utan det kr\u00e4ver ocks\u00e5 en central f\u00f6rvaltning\noch gemensamma strukturer. Socialism bygger p\u00e5 behovsproduktion och\nhur dessa samh\u00e4lleliga behov ska tillgodoses gl\u00f6mmer Dragstedt\nbort. \n<\/p>\n\n\n\n

Utan\ndetta blir det upp till marknaden att f\u00f6rs\u00f6ka tillgodose behoven.\nHur f\u00f6rdelningen sedan ska se ut i samh\u00e4llet blir en obesvarad\nfr\u00e5ga eftersom inte heller arbetsinsatsernas v\u00e4rde diskuteras.\nTyv\u00e4rr kokar bokens essens ned till att om man bara utvecklar\ndemokratin till att omfatta n\u00e5gra fler sektorer och med en \u00f6kad\ngrad av medbest\u00e4mmande s\u00e5 har vi l\u00f6st samh\u00e4llets problem.<\/p>\n\n\n\n

Dragstedts\ntio reformf\u00f6rslag blir traditionell f\u00f6rvaltande socialdemokrati\nfast i ny skrud. Korporativa f\u00f6rk\u00f6psr\u00e4ttigheter och\nskattef\u00f6rdelar, modern fondsocialism, f\u00f6rstatligande av\ninfrastruktur, tv\u00e5kammarsystem i stora f\u00f6retag, uppdelning av stora\nf\u00f6retag, inf\u00f6rande av bruksv\u00e4rdesprinciper, offentliga\ninformationsbanker d\u00e4r man sj\u00e4lv kontrollerar all data om sig sj\u00e4lv\ni st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6retagen g\u00f6r det, utvidgad sjukv\u00e5rdsf\u00f6rs\u00e4kring\noch en offentlig jobbgaranti \u00e4r samtliga bra f\u00f6rslag men de kommer\ninte p\u00e5 l\u00e5nga v\u00e4gar att bryta kapitalets makt eller utmana det\nkapitalistiska samh\u00e4llssystemet.<\/p>\n\n\n\n

Socialismen\nkan varken definieras bort eller definieras fram. \u00c4ven en reglerad\nkapitalism \u00e4r kapitalism. Kvar blir en mindre brutal form av\nkapitalism d\u00e4r det folkliga inflytandet ska ske i olika f\u00f6reningar\noch sammantr\u00e4desforum. Varje sig klasskamp eller utomparlamentarisk\nkamp ges utrymme eller relevans. Det blir mest ett intellektuellt\ntankeexperiment.<\/p>\n\n\n\n

Att\nf\u00f6rordet \u00e4r skrivet av Jonas Sj\u00f6stedt som hyllar boken som\nv\u00e4nsterns svar p\u00e5 framtidsfr\u00e5gorna s\u00e4ger n\u00e5got om den nya linje\nsom V\u00e4nsterpartiet i Sverige, Enhetslistan och Socialistiskt\nFolkeparti i Danmark vill f\u00f6ra fram; att ta den roll som\nsocialdemokraterna tidigare hade som reformismens h\u00e4rf\u00f6rare. Likv\u00e4l\n\u00e4r det positivt att boken skrivits. Det \u00e4r alltf\u00f6r f\u00e5 som vill\ndiskutera en socialistisk framtid. Att Dragstedt vill g\u00f6ra det\nhedrar honom. S\u00e5 l\u00e4s g\u00e4rna boken, men med kritiska \u00f6gon.<\/p>\n\n\n\n

Jan-\u00c5ke Karlsson<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En debattbok om socialismens inf\u00f6rande h\u00f6r inte till vanligheterna. men vad \u00e4r det f\u00f6r socialism den danske f\u00f6rfattaren Pelle Dragstedt f\u00f6r fram i boken ”Nordisk socialism”? L\u00e4s v\u00e5r recension av boken.<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[4,9],"tags":[947,943,944,941,549,277,940,946,948,937,938,942,313,245,939],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4190"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4190"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4190\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4193,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4190\/revisions\/4193"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4190"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4190"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4190"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}