{"id":4043,"date":"2021-02-27T17:14:32","date_gmt":"2021-02-27T16:14:32","guid":{"rendered":"http:\/\/kvaxjo.se\/?p=4043"},"modified":"2021-02-27T17:14:33","modified_gmt":"2021-02-27T16:14:33","slug":"reformismen-en-atervandsgrand","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kvaxjo.se\/?p=4043","title":{"rendered":"Reformismen – en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd"},"content":{"rendered":"\n

Publicerad i Prolet\u00e4ren nr 4 – 2021<\/em><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r drygt 100 \u00e5r sedan splittrades arbetarr\u00f6relsen i en reformistisk och en revolution\u00e4r inriktning. D\u00e5tidens ideologiska diskussioner skapade tydliga linjer i politiken.<\/p>\n\n\n\n

Idag \u00e4r det s\u00e4llsynt med djupare ideologiska debatter. Politiker vill hellre framst\u00e5 som ansvarstagande och kompromissvilliga. N\u00e4r alla vill ha en plats vid k\u00f6ttgrytorna betyder ideologi och principer ofta intet.<\/p>\n\n\n\n

Att Socialdemokraterna \u00f6vergivit sin ideologi har l\u00e4nge varit uppenbart. Det \u00f6vergripande m\u00e5let f\u00f6r dem \u00e4r att beh\u00e5lla regeringsmakten. Kosta vad det kosta vill.<\/p>\n\n\n\n

Den nyliberala januari\u00f6verenskommelsen \u00e4r ett \u00f6vertydligt bevis. Politikens inneh\u00e5ll \u00e4r underordnad. Ist\u00e4llet \u00e4r det maktpositionen som ska s\u00e4kras och det motiveras med att de tar ansvar f\u00f6r Sverige i en sv\u00e5r parlamentarisk situation.<\/p>\n\n\n\n

Men gynnar detta \u201dansvarstagande\u201d och realpolitiska agerande verkligen en positiv samh\u00e4llsutveckling? \u00c4r gradvisa f\u00f6r\u00e4ndringar och olika reformer tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra samh\u00e4llet eller leder den v\u00e4gen in i en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd?<\/p>\n\n\n\n

Karl Marx beskrev\u00a0<\/strong>mots\u00e4ttningarna mellan arbetare och kapitalister som oundvikliga gerillastrider som uppst\u00e5r ur kapitalets st\u00e4ndiga \u00f6vergrepp. Han menade att arbetarklassen inte f\u00e5r \u00f6verdriva resultatet av dessa dagliga strider. Den som bara k\u00e4mpar mot verkningarna, men inte mot orsakerna, anv\u00e4nder lindrande medel men botar inte sjukdomen. Blicken m\u00e5ste allts\u00e5 h\u00f6jas fr\u00e5n det enskilda till det allm\u00e4nna, fr\u00e5n dagskrav till systemkritik. <\/p>\n\n\n\n

Marx resonemang \u00e4r \u00e4ven till\u00e4mpligt p\u00e5 den svenska politiska dagordningen 150 \u00e5r efter att det skrevs. Turerna som ledde fram till IF Metalls och Kommunals \u00f6verenskommelse om arbetsr\u00e4tten med Svenskt N\u00e4ringsliv kan liknas vid dessa dagliga strider. Resultatet av schackrandet ledde till n\u00e5got h\u00e5rdare skrivningar om hyvling och allm\u00e4n visstid men sjukdomen har snarare f\u00f6rv\u00e4rrats. Arbetsk\u00f6parnas grepp \u00f6ver alla som arbetar har st\u00e4rkts och undantagen fr\u00e5n turordningsreglerna blivit betydligt fler.<\/p>\n\n\n\n

Januari\u00f6verenskommelsen hade aldrig styrt den svenska politiken och Lasf\u00f6rhandlingarna hade aldrig skett under hot om lagstiftning om inte V\u00e4nsterpartiet sl\u00e4ppt fram \u00f6verenskommelsen och tryckt p\u00e5 de gula knapparna f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan.<\/p>\n\n\n\n

Ett svek, menade m\u00e5nga, och bland v\u00e4nsterpartister var missn\u00f6jet utbrett. Nu anklagas Kommunal och IF Metall f\u00f6r att ha svikit och m\u00e5nga medlemmar \u00e4r missn\u00f6jda. Missn\u00f6jet l\u00e4r snart l\u00e4gga sig. Minnet \u00e4r som bekant kort och efter ett tag infinner sig ett nytt normaltillst\u00e5nd. Systemet best\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Detta schackrande \u00f6ppnar <\/strong>upp f\u00f6r att sitta p\u00e5 tv\u00e5 stolar samtidigt. Socialdemokraterna f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra det genom att l\u00e5tsas vara ett statsb\u00e4rande parti som ser till allas b\u00e4sta samtidigt som de p\u00e5 punkt efter punkt g\u00f6r som storkapitalet vill. Fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen g\u00f6r det genom att inf\u00f6r avtalsf\u00f6rhandlingarna ha h\u00f6g svansf\u00f6ring och hota med strejk f\u00f6r att sedan skriva under det ena usla avtalet efter det andra som de presenterar som en framg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

Alla politiker och fackpampar s\u00e4ger sig vilja vara med och p\u00e5verka. Men om p\u00e5verkansm\u00f6jligheterna ligger inom s\u00e5 sn\u00e4va ramar att det i praktiken inte g\u00e5r att f\u00e5 igenom n\u00e5gra betydande krav, blir denna m\u00f6jlighet en chim\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Politiska utspel och reformf\u00f6rslag fr\u00e5n socialdemokrater och v\u00e4nsterpartister hotar p\u00e5 intet s\u00e4tt systemet eller \u00e4ndrar p\u00e5 sakernas tillst\u00e5nd. Det betyder inte att f\u00f6rslagen i sig \u00e4r oviktiga men om de inte kombineras med systemkritiken blir det med Marx ord lindrande medel som dock inte botar sjukdomen.<\/p>\n\n\n\n

Idag syns sjukdomen<\/strong> tydligt. Klassklyftorna v\u00e4xer dramatiskt i Sverige. Aldrig har vi haft s\u00e5 m\u00e5nga miljard\u00e4rer, 206 stycken, och aldrig har en direkt\u00f6r tj\u00e4nat s\u00e5 m\u00e5nga industriarbetarl\u00f6ner, 61 stycken. Ginikoefficienten, som j\u00e4mf\u00f6r inkomstspridningen, \u00f6kar stadigt. 1980 l\u00e5g den p\u00e5 0,2, nu \u00e4r den en bra bit \u00f6ver 0,3.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4gen till ett j\u00e4mlikt, solidariskt och r\u00e4ttvist samh\u00e4lle kan inte enbart g\u00e5 genom stegvisa reformer. Det har historien visat. Vilka reformer har egentligen blivit best\u00e5ende sedan arbetarklassen var stark och kapitalismen reellt utmanad under 1900-talet?<\/p>\n\n\n\n

Bostadsbristen \u00e4r tillbaka, massarbetsl\u00f6sheten \u00e4r vardag, skolresultaten har sjunkit, v\u00e5rden har privatiserats, ATP har avskaffats och Las har urholkats. Vad finns egentligen kvar av det reformistiska socialdemokratiska folkhemmet?<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r systemet som m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras. Vi m\u00e5ste komma bort fr\u00e5n fokuset p\u00e5 att enbart lappa och laga i det system som g\u00f6r allt st\u00f6rre h\u00e5l i m\u00e4nniskors tillvaro.<\/p>\n\n\n\n

En arbetarr\u00f6relse som<\/strong> l\u00e5ter sig styras av kapitalet och marknaden kan aldrig t\u00e4ppa till h\u00e5len i samma takt som nya uppkommer. Arbetarr\u00f6relsen m\u00e5ste diktera sina egna villkor och vara proaktiv i st\u00e4llet f\u00f6r reaktiv.<\/p>\n\n\n\n

Det var s\u00e5 arbetarr\u00f6relsen v\u00e4xte fram en g\u00e5ng i tiden. En insikt om vad som var fel och or\u00e4ttvist kombinerades med en vision om vad som var r\u00e4tt och r\u00e4ttvist. De stannade heller inte vid det vision\u00e4ra. De ins\u00e5g att det g\u00e4llde att vara konkret och ingripande utifr\u00e5n den materiella verkligheten.<\/p>\n\n\n\n

Visst fanns det dr\u00f6mmare i arbetarr\u00f6relsens barndom men diskussionerna gick h\u00f6ga, inte minst inom f\u00f6rsta och andra internationalen, den tidens socialistiska v\u00e4rldssammanslutningar, d\u00e4r marxister gjorde upp med anarkister och revisionister. F\u00f6rsta internationalen gjorde \u00e4ven upp med de s\u00e5 kallade blanquisterna, som inte s\u00e5g arbetarklassens befrielse som dess eget verk utan ans\u00e5g att en liten elit skulle ta makten genom statskupp f\u00f6r att sedan inf\u00f6ra kommunism.<\/p>\n\n\n\n

En liknande elitistisk tankestr\u00f6mning kan i vissa avseenden s\u00e4gas leva kvar inom den moderna reformismen. En liten maktelit i de reformistiska partierna styr och dikterar villkoren.<\/p>\n\n\n\n

Fler \u00e4n en g\u00e5ng har medlemmar i olika socialdemokratiska och reformistiska partier beklagat att medlemmarna vill n\u00e5got annat \u00e4n partiledningen. Samma sak ser vi inom fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen. Medlemmarnas intressen krockar med vad ledningen g\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r andra internationalen<\/strong> gick under 1916 delades arbetarr\u00f6relsen upp i en revolution\u00e4r och en reformistisk del. Splittringen har varit bra f\u00f6r kapitalet, som fick en splittrad och d\u00e4rmed svagare antagonist.<\/p>\n\n\n\n

Likv\u00e4l var splittringen helt n\u00f6dv\u00e4ndig. Hade hela arbetarr\u00f6relsen f\u00f6ljt i den tyska socialdemokraten Eduard Bernsteins fotsp\u00e5r hade knappast vare sig socialismen eller marxismen funnits idag. Bernstein och hans anh\u00e4ngare s\u00e5g inte mots\u00e4ttningen mellan arbete och kapital som of\u00f6rsonlig. De menade att kapitalismen gradvis skulle g\u00e5 att reformeras till socialism och att kapitalisterna frivilligt skulle g\u00e5 med p\u00e5 detta.<\/p>\n\n\n\n

Det bygger p\u00e5 ett idealistiskt syns\u00e4tt fr\u00e4mmande fr\u00e5n det dialektiska marxistiska syns\u00e4ttet.<\/p>\n\n\n\n

Marxismen har aldrig st\u00e4llt kampen f\u00f6r reformer i mots\u00e4ttning till revolutionen. Reformkrav kan vara revolution\u00e4ra i en given situation och n\u00e4r de b\u00e4rs fram av en klassr\u00f6relse. Som n\u00e4r bolsjevikerna kr\u00e4vde br\u00f6d och fred 1917 eller n\u00e4r den tidiga arbetarr\u00f6relsen kr\u00e4vde \u00e5tta timmars arbetsdag.<\/p>\n\n\n\n

Arbetarr\u00f6relsen uppst\u00e5r i kampen f\u00f6r de n\u00e4raliggande kraven men r\u00f6relsen blir blind om den inte f\u00f6renar reformkraven med kampen f\u00f6r socialism och revolution.<\/p>\n\n\n\n

Bernsteins reformism <\/strong>var en anpassning till borgarna. De ans\u00e5g att den parlamentariska v\u00e4gen var den enda v\u00e4gen till socialism. De tog avst\u00e5nd fr\u00e5n marxismen genom att revidera den. D\u00e4rav begreppet revisionism.<\/p>\n\n\n\n

Bernsteins reformister betonade facklig verksamhet f\u00f6r att uppn\u00e5 b\u00e4ttre villkor och h\u00f6gre l\u00f6ner samt parlamentarisk verksamhet f\u00f6r sociala reformer. M\u00e5let skulle tonas ned och helt f\u00f6rsvinna. R\u00f6relsen \u00e4r allt, m\u00e5let inte, blev devisen.<\/p>\n\n\n\n

Resultatet ser vi idag hos socialdemokratiska och reformistiska partier. Det socialistiska m\u00e5let \u00e4r borta sedan l\u00e4nge. Allt fokus \u00e4r p\u00e5 opinionssiffror och p\u00e5verkansm\u00f6jligheter.<\/p>\n\n\n\n

Socialdemokratin tillskansade sig aldrig den ekonomiska makten. Den korporativa staten gjorde halt vid \u00e4gandet.<\/p>\n\n\n\n

Den s\u00e5 kallade v\u00e4lf\u00e4rdsstaten var en \u00f6verenskommelse mellan socialdemokratin och kapitalet. En eftergift fr\u00e5n kapitalets sida n\u00e4r kapitalismen utmanades av en faktiskt existerande socialism i Sovjetunionen.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4lf\u00e4rdsstaten var bra f\u00f6r vanligt folk men \u00e4nnu b\u00e4ttre f\u00f6r kapitalet som genom fredsplikt och en tillm\u00f6tesg\u00e5ende reformistisk arbetarr\u00f6relse l\u00e5ngsiktigt kunde s\u00e4kra sin makt och sina vinster. Det \u00e4r denna fredsplikt, detta sittande i kapitalets kn\u00e4, som \u00e4r den reformistiska v\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n

Reformismen \u00e4r pr\u00f6vad<\/strong> och den visade sig leda vilse. Efter realsocialismens kollaps st\u00e5r kapitalismen ohotad. D\u00e4rf\u00f6r har \u00e4ven v\u00e4lf\u00e4rdsstaten kollapsat.<\/p>\n\n\n\n

Dagens svenska socialdemokrati \u00e4r inte l\u00e4ngre reformistisk, den \u00e4r en ren f\u00f6rvaltare av kapitalismen. Men det finns dr\u00f6mmare som nostalgiskt ser tillbaka p\u00e5 folkhemmets glansdagar. De nostalgiska socialdemokraterna har samlats under Daniel Suhonens paraply Reformisterna.<\/p>\n\n\n\n

Men den reformistiska dr\u00f6mmen lever \u00e4ven hos andra. I ett utspel i Dagens Arena i slutet av november f\u00f6reslog Jonas Sj\u00f6stedt att V\u00e4nsterpartiet och Reformisterna ska f\u00f6renas i ett \u201dsocialistiskt reformistiskt massparti med djup f\u00f6rankring i fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00f6stedt skriver att \u201didag \u00e4r V\u00e4nsterpartiet det reformistiska partiet i svensk politik. Klassamh\u00e4llets or\u00e4ttvisor ska utmanas i stegvisa dj\u00e4rva reformer\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Han dr\u00f6mmer om ett parti \u201dl\u00e5ngt bortom futtiga kompromisser och eviga retr\u00e4tter\u201d och om ett parti \u201dsom f\u00f6resl\u00e5r dj\u00e4rva men genomf\u00f6rbara sociala reformer\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00f6stedt kritiserar<\/strong> socialdemokratin f\u00f6r att inte l\u00e4ngre vilja f\u00f6r\u00e4ndra. Han skriver att Socialdemokraternas \u201dstig leder \u00e5t ett annat h\u00e5ll, till mittens rike d\u00e4r man f\u00f6r evigt kan kompromissa med liberaler och centerpartister. Det \u00e4r den realt existerande socialdemokratin\u201d.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r borde Jonas Sj\u00f6stedt se sig sj\u00e4lv i spegeln, f\u00f6r vad \u00e4r det han beskriver om inte sitt eget parti? Ett parti som b\u00e5de sl\u00e4pper fram och kompromissar med liberala partier. Ett parti som krattar v\u00e4gen f\u00f6r mittens rike med v\u00e4xande klyftor.<\/p>\n\n\n\n

Kan utvecklingen i Sverige verkligen brytas genom ett \u00e5terskapat socialdemokratiskt parti? Borde vi inte i st\u00e4llet sl\u00e5 in p\u00e5 en annan v\u00e4g? En v\u00e4g d\u00e4r vi inte bara lappar och lagar i ett sjukt och trasigt system, d\u00e4r vi inte bara k\u00e4mpar mot verkningarna utan ocks\u00e5 mot orsakerna. En v\u00e4g d\u00e4r gerillastriderna organiseras som en verklig slutoffensiv.<\/p>\n\n\n\n

Vi kommunister talar g\u00e4rna om dr\u00f6mmar och visioner. Svensk politik skulle m\u00e5 bra av mer ideologi. Men den reformistiska v\u00e4gen, som Daniel Suhonen och Jonas Sj\u00f6stedt dr\u00f6mmer om, har visat sig vara en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd.

Jan-\u00c5ke Karlsson<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Publicerad i Prolet\u00e4ren nr 4 – 2021 F\u00f6r drygt 100 \u00e5r sedan splittrades arbetarr\u00f6relsen i en reformistisk och en revolution\u00e4r inriktning. D\u00e5tidens ideologiska diskussioner skapade tydliga linjer i politiken. Idag \u00e4r det s\u00e4llsynt med djupare ideologiska debatter. Politiker vill hellre framst\u00e5 som ansvarstagande och kompromissvilliga. N\u00e4r alla vill ha en plats vid k\u00f6ttgrytorna betyder ideologi […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[9],"tags":[874,867,870,873,894,896,716,549,277,696,282,895,865,65],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4043"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4043"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4043\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4044,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4043\/revisions\/4044"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4043"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4043"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4043"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}