{"id":4039,"date":"2021-02-27T17:04:39","date_gmt":"2021-02-27T16:04:39","guid":{"rendered":"http:\/\/kvaxjo.se\/?p=4039"},"modified":"2021-02-27T17:04:40","modified_gmt":"2021-02-27T16:04:40","slug":"spraket-ar-nyckeln%ef%bb%bf","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kvaxjo.se\/?p=4039","title":{"rendered":"Spr\u00e5ket \u00e4r nyckeln\ufeff"},"content":{"rendered":"\n

Publicerad i Prolet\u00e4ren nr 8 – 2021
<\/em><\/p>\n\n\n\n

Mitt\nspr\u00e5ks gr\u00e4nser \u00e4r min v\u00e4rlds gr\u00e4nser sa filosofen Wittgenstein. Att begr\u00e4nsa\ntillg\u00e5ngen till spr\u00e5k och m\u00f6jligheterna att l\u00e4ra sig spr\u00e5k \u00e4r ett stort ingrepp\ni v\u00e5ra integritet. Likas\u00e5 \u00e4r spr\u00e5ket nyckeln till integrationen och v\u00e4gen fram\nf\u00f6r att etablera sig p\u00e5 arbetsmarknaden. <\/p>\n\n\n\n

I s\u00f6ndags var det internationella modersm\u00e5lsdagen. Unesco inf\u00f6rde den f\u00f6r att p\u00e5minna om alla m\u00e4nniskors r\u00e4tt att fritt tala och skriva sitt modersm\u00e5l. Betydelsen av ett utvecklat f\u00f6rstaspr\u00e5k f\u00f6r att kunna tillgodog\u00f6ra sig fler spr\u00e5k har stort st\u00f6d i forskningen. Trots det har kampen om spr\u00e5ket tilltagit i takt med att samh\u00e4llet polariserats och klassklyftorna \u00f6kat. Sverigedemokrater vill begr\u00e4nsa tillg\u00e5ngen till b\u00f6cker p\u00e5 olika spr\u00e5k och ihop med Kristdemokraterna driver de p\u00e5 f\u00f6r att avskaffa modersm\u00e5lsundervisningen i skolan. <\/p>\n\n\n\n

I min hemkommun vill SD g\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt att b\u00f6cker p\u00e5 andra spr\u00e5k \u00e4n svenska och fem minoritetsspr\u00e5ken ska f\u00f6rbjudas i kommunens bibliotek. S\u00e5ledes ska inga b\u00f6cker p\u00e5 engelska, spanska eller tyska finnas. Man anar ju att att det \u00e4r arabiskan som \u00e4r m\u00e5let f\u00f6r SD:s angrepp men i denna iver \u00e4r de beredda att ta bort allas m\u00f6jligheter att l\u00e4sa litteratur eller dikter p\u00e5 originalspr\u00e5k samtidigt som de f\u00f6rsv\u00e5rar f\u00f6r oss alla att tr\u00e4na och l\u00e4ra sig ett nytt spr\u00e5k. Spr\u00e5kkunskaper ses ju idag dessutom som en viktig merit p\u00e5 arbetsmarknaden och n\u00e5got som ger extra meritv\u00e4rde i gymnasiebetygen.<\/p>\n\n\n\n

En statlig utredning slog 2019 fast betydelsen av modersm\u00e5lsundervisningen och att den ska st\u00e4rkas i skolan. Idag \u00e4r den \u00e4nnu fr\u00e4mst f\u00f6rlagd utanf\u00f6r skoltid. Betydelsen av att ha bra kunskaper i sitt modersm\u00e5l kan inte nog betonas. Vill man integrera m\u00e4nniskor som kommit till v\u00e5rt land och vill man motverka segregationen g\u00f6r man b\u00e4st i att satsa p\u00e5 modersm\u00e5lsundervisning i skolan samt s\u00e4kerst\u00e4lla tillg\u00e5ng till b\u00f6cker och annat material p\u00e5 olika spr\u00e5k. Betydelsen understryks \u00e4ven av behovet av information p\u00e5 olika spr\u00e5k f\u00f6r att minska smittspridningen av corona. <\/p>\n\n\n\n

Annika Andersson, universitetslektor i svenska som andraspr\u00e5k vid Linn\u00e9universitetet, beskrev \u00e4mnet i Sm\u00e5landsposten f\u00f6rra veckan med de t\u00e4nkv\u00e4rda orden \u201datt fr\u00e5gan egentligen borde sakna politisk laddning. Oavsett om man bejakar m\u00e5ngfald eller ett monokulturellt samh\u00e4lle, d\u00e4r det svenska spr\u00e5ket har f\u00f6retr\u00e4de, g\u00e5r v\u00e4gen till b\u00e4ttre svenskakunskaper via ett st\u00e4rkt modersm\u00e5l. Vill man att invandrarbarnen snabbt ska l\u00e4ra sig svenska, d\u00e5 m\u00e5ste man st\u00f6tta f\u00f6rstaspr\u00e5ket. Det visar forskningen g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Lika sj\u00e4lvklart som modersm\u00e5lsundervisning borde det vara att invandrare f\u00e5r m\u00f6jlighet till fullgod undervisning i svenska och det p\u00e5 betald arbetstid f\u00f6r dem som har jobb. Detta \u00e4r krav vi kommunister lyfte redan tidigt 1980-tal och som har sin giltighet \u00e4n idag. Om detta m\u00e5 man ber\u00e4tta trots att Wittgenstein sa att d\u00e4rom man inte kan tala borde man tiga.

Jan-\u00c5ke Karlsson, gymnasiel\u00e4rare<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vill man integrera m\u00e4nniskor som kommit till v\u00e5rt land och vill man motverka segregationen g\u00f6r man b\u00e4st i att satsa p\u00e5 modersm\u00e5lsundervisning och se till att det finns b\u00f6cker tillg\u00e4ngliga p\u00e5 olika spr\u00e5k.
\nFr\u00e5n v\u00e5r kr\u00f6nika i Prolet\u00e4ren nr 8 – 2021<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[4,9],"tags":[890,887,888,893,886,891,148,628,889,892],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4039"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4039"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4039\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4041,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4039\/revisions\/4041"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4039"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4039"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4039"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}