{"id":3811,"date":"2019-09-03T20:20:26","date_gmt":"2019-09-03T19:20:26","guid":{"rendered":"http:\/\/kvaxjo.se\/?p=3811"},"modified":"2019-11-16T20:33:42","modified_gmt":"2019-11-16T19:33:42","slug":"dags-att-befria-skolan-fran-marknaden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kvaxjo.se\/?p=3811","title":{"rendered":"Dags att befria skolan fr\u00e5n marknaden"},"content":{"rendered":"\n

Ledartext av Jan-\u00c5ke Karlsson; publicerad i Prolet\u00e4ren nr 35 – 2019<\/em><\/p>\n\n\n\n

Inf\u00f6r \u00e5rets skolstart kom precis som vanligt ett politiskt utspel om skolan. Regeringen och de liberala partierna vill nu f\u00f6r\u00e4ndra kunskapskraven s\u00e5 att elever och f\u00f6r\u00e4ldrar b\u00e4ttre kan f\u00f6rst\u00e5 vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att uppn\u00e5 ett visst betyg. Dagens kunskapskrav har med r\u00e4tta f\u00e5tt kritik; de \u00e4r sv\u00e5rtolkade, sv\u00e5rbearbetade och i m\u00e5nga fall orimliga att uppn\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

Under l\u00e5ng tid har mantrat f\u00f6r skolan varit h\u00e5rdare krav och mer disciplin, anf\u00f6rt av majoren Jan Bj\u00f6rklund. Den svenska skolan har blivit en nyliberal experimentverkstad. <\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n att ha varit<\/strong> v\u00e4rldens mest j\u00e4mlika skola har utslagningen \u00f6kat drastiskt n\u00e4r skolan blivit till en kapitalistisk marknad d\u00e4r det fria skolvalet gjort utbildningen till en vara, skolorna till producenter och eleverna till konsumenter. M\u00e5let med den f\u00f6r\u00e4ndrade skolan har varit att \u00f6ka konkurrensen och d\u00e4rmed utslagningen bland eleverna samt \u00f6ppna upp f\u00f6r det privata att kunna komma \u00e5t skattemedel.<\/p>\n\n\n\n

Sverige \u00e4r det enda land i v\u00e4rlden som l\u00e5ter skattepengar g\u00e5 till vinster i privata skolf\u00f6retag, d\u00e4rf\u00f6r har Sverige v\u00e4rldens mest marknadsanpassade utbildningssystem. Tidigare gjorde Chile oss s\u00e4llskap men d\u00e4r har man dragit samma slutsatser som \u00f6vriga v\u00e4rlden och sedan ett och ett halvt \u00e5r tillbaka f\u00f6rbjudit ett system motsvarande det svenska.<\/p>\n\n\n\n

I Sverige fanns f\u00f6rra <\/strong>l\u00e4s\u00e5ret 6.141 grund- och gymnasieskolor och i dem gick drygt 1.400.000 elever, av dessa gick 259.532 i n\u00e5gon av de 1.256 friskolorna. Det g\u00f6r att 18,3 procent av alla elever g\u00e5r i en friskola. En stor del av skoldebatten har de senaste \u00e5ren handlat om de religi\u00f6sa friskolorna, vilka i sig \u00e4r ett h\u00e4pnadsv\u00e4ckande inslag i en skola som enligt skollagen ska vara icke-konfessionell.<\/p>\n\n\n\n

Av de 1.256 friskolorna \u00e4r drygt 70 religi\u00f6sa varav 64 inom grundskolan. Den totala andelen av friskoleeleverna som g\u00e5r i en religi\u00f6s friskola \u00e4r 4 procent medan 75 procent g\u00e5r i friskolor som drivs som aktiebolag, en andel som \u00f6kar f\u00f6r varje \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte de religi\u00f6sa friskolorna som \u00e4r skolans problem utan friskolesystemet som s\u00e5dant eftersom det skapat en oj\u00e4mlik och segregerad skola; en skola styrd av Mammon. <\/p>\n\n\n\n

BARNS R\u00c4TT TILL UTBILDNING \u00c4R INGEN HANDELSVARA<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Redan idag finns <\/strong>ett omfattade regelverk som skulle kunna hantera de avarter som finns men tillsynen \u00e4r bristf\u00e4llig och myndigheterna anv\u00e4nder inte alla sina verktyg. Kanske f\u00f6r att ett antal skolor skulle tvingas st\u00e4nga n\u00e4r det uppdagas hur det fuskas med den garanterade undervisningstiden och n\u00e4r man b\u00f6rjar diskutera den glesa l\u00e4rart\u00e4ten kontra vinstuttaget.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r kapitalismen i skolan som \u00e4r huvudproblemet, ett problem som f\u00f6rutom segregation och vinstjakt bland annat yttrar sig i ett fokus p\u00e5 \u201dentrepren\u00f6riellt l\u00e4rande\u201d och f\u00f6retag som vill s\u00e4lja l\u00e4rplattformar.L<\/a><\/p>\n\n\n\n

Just l\u00e4rplattformar har blivit model\u00f6sningen bland politiker f\u00f6r att komma tillr\u00e4tta med skolans problem. Det har skapat en v\u00e4xande administrativ b\u00f6rda som l\u00e4ggs p\u00e5 l\u00e4rarna. Systemen \u00e4r dyra och ofta sj\u00f6s\u00e4tts de innan de \u00e4r klara, vilket Stockholms stad och dess elever nu vid skolstarten fick erfara n\u00e4r l\u00e4rplattformen Skolplattformen tvingades st\u00e4nga ned efter omfattande s\u00e4kerhetsbrister.<\/p>\n\n\n\n

I V\u00e4xj\u00f6 har l\u00e4rplattformen IST-L\u00e4rande f\u00f6rsenats och knappt kunnat anv\u00e4ndas trots att den varit i bruk i tv\u00e5 \u00e5r. Kommunernas kostnader skenar n\u00e4r de k\u00f6per in digitala l\u00e4rplattformar i tron att det mesta i skolan l\u00f6ses med hj\u00e4lp av digitalisering.<\/p>\n\n\n\n

Enligt en rapport<\/strong> fr\u00e5n L\u00e4rarf\u00f6rbundet anser 82 procent av l\u00e4rarna att l\u00e4rplattformar leder till \u00f6kad stress och 77 procent anser att dokumentationskraven minskar deras arbetsgl\u00e4dje. I st\u00e4llet f\u00f6r att planera sin undervisning g\u00f6rs l\u00e4rarna till administrativa IT-tekniker och det i en situation n\u00e4r elevfr\u00e5nvaron i skolan \u00e4r stor vilket kallar p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder och fysisk n\u00e4rvaro av vuxenv\u00e4rlden. <\/p>\n\n\n\n

Mot bakgrund av den tilltagande l\u00e4rarbristen \u00e4r det en allvarlig felprioritering att \u00f6ka l\u00e4rarnas administrativa arbete i st\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e5ta dem koncentrera sig p\u00e5 k\u00e4rnuppdraget, att vara tillsammans med eleverna i klassrummet och tillhandah\u00e5lla bra undervisning. Likas\u00e5 \u00e4r det en felprioritering att splittra upp l\u00e4rarkollektivet genom att ha karri\u00e4rtj\u00e4nster d\u00e4r n\u00e5gra f\u00e5 bel\u00f6nas utifr\u00e5n personliga prestationer.”<\/a><\/p>\n\n\n\n

Detta f\u00f6rstel\u00e4rarsystem, som ger vissa l\u00e4rare 5.000 kronor mer i m\u00e5naden, ut\u00f6kades h\u00e4romveckan till 10.000 kr mer i m\u00e5naden om man arbetar i vissa utanf\u00f6rskapsomr\u00e5den. Karri\u00e4rtj\u00e4nsterna har inte fasta kriterier f\u00f6r vem som ska f\u00e5 dem, eller vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att f\u00e5 dem, utan det \u00e4r upp till en subjektiv bed\u00f6mning av enskilda rektorer eller av utbildningsf\u00f6rvaltningen i de olika kommunerna. F\u00f6rra \u00e5rets h\u00f6gst betalde f\u00f6rstel\u00e4rare tj\u00e4nade 75.300 kronor och var samtidigt VD i den friskola han arbetade i.<\/p>\n\n\n\n

Svensk skola beh\u00f6ver<\/strong> lugn och ro d\u00e4r kl\u00e5fingriga politiker ska h\u00e5llas borta fr\u00e5n att lappa och laga i felaktigt system. Svensk skola kan bara komma p\u00e5 r\u00e4tt k\u00f6l om man slutar se elever som vinstgeneratorer. Barns r\u00e4tt till utbildning \u00e4r ingen handelsvara. Kunskap och utbildning \u00e4r en investering i framtiden som m\u00e5ste f\u00e5 kosta pengar.<\/p>\n\n\n\n

Alla barn har r\u00e4tt till en likv\u00e4rdig skolg\u00e5ng oavsett var i landet de bor, d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste skolan befrias fr\u00e5n marknaden och det kapitalistiska syns\u00e4ttet. Vi borde inf\u00f6ra en statlig enhetsskola.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den svenska skolan kan aldrig komma p\u00e5 r\u00e4tt k\u00f6l om man forts\u00e4tter att se skolorna som producenter och eleverna som konsumenter och vinstgeneratorer. L\u00e4s denna ledare fr\u00e5n Prolet\u00e4ren nr 35; skriven av V\u00e4xj\u00f6bon Jan-\u00c5ke Karlsson <\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[4],"tags":[380,772,767,768,769,771,766,770,627,628,187,774,773],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3811"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3811"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3811\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3815,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3811\/revisions\/3815"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3811"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3811"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3811"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}