{"id":2941,"date":"2016-08-08T21:44:42","date_gmt":"2016-08-08T20:44:42","guid":{"rendered":"http:\/\/kvaxjo.se\/?p=2941"},"modified":"2016-08-08T22:34:43","modified_gmt":"2016-08-08T21:34:43","slug":"av-fri-vilja-mot-fascisimen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kvaxjo.se\/?p=2941","title":{"rendered":"Av fri vilja mot fascisimen"},"content":{"rendered":"

80 \u00e5r sedan Spanska inb\u00f6rdeskriget – del 1; publicerad i Prolet\u00e4ren nr 29 – 2016<\/em><\/p>\n

Det \u00e4r l\u00f6rdag kv\u00e4ll och kommunisterna i Gislaved har kamratm\u00f6te. Platsen \u00e4r NOV:s lokaler och det \u00e4r februari 1938. M\u00f6tena samlade vanligen fler \u00e4n 60 personer men just denna kv\u00e4ll saknas en av kamraterna som aldrig annars brukade missa ett m\u00f6te. En morgon n\u00e5gon dag tidigare hade den fr\u00e5nvarande kamraten bes\u00f6k sina f\u00f6r\u00e4ldrar p\u00e5 Baldersv\u00e4gen f\u00f6r att s\u00e4ga adj\u00f6 och sedan g\u00e5 sin v\u00e4g. Det sista modern Charlotta sa till sonen n\u00e4r han gick var: \u201dDu reser v\u00e4l inte till Spanien?\u201d<\/em>. N\u00e5got ordentligt svar fick inte den oroliga modern men senare framkom det att sonen mycket riktigt rest till Spanien och det f\u00f6r att strida som frivillig i Spanska inb\u00f6rdeskriget p\u00e5 den folkvalda republikens sida. Hans namn var Gunnar Sanell och han var en av drygt 500 svenskar som trotsade resef\u00f6rbudet och med livet som insats var beredd att k\u00e4mpa f\u00f6r demokratin i ett annat land. Gunnar hade tillsammans med sin kamrat Emil Gustavsson fr\u00e5n Gnosj\u00f6 fattat sitt beslut i st\u00f6rsta hemlighet. Spanienfr\u00e5gan diskuterades livligt i samh\u00e4llet och framf\u00f6rallt p\u00e5 kommunisternas m\u00f6ten. Flera g\u00e5nger hade hemv\u00e4ndande frivilliga soldater bes\u00f6kt kommunisternas m\u00f6ten i Gislaved och ber\u00e4ttat om frihetskampen i det soliga och blodiga Spanien. Gunnar Sanell var en tystl\u00e5ten, sympatisk och beg\u00e5vad 28-\u00e5ring som inte gjorde n\u00e5got st\u00f6rre v\u00e4sen av sig. Han var en av de yngsta i en syskonskara p\u00e5 tio d\u00e4r flera av syskonen var medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). Gunnar hade f\u00e5tt k\u00e4nna p\u00e5 den h\u00e5rda 30-talstiden och v\u00e4rvade arbetsl\u00f6shet med olika grovarbeten. Sedan en tid tillbaka hade han utvecklat starka anti-fascistiska k\u00e4nslor. Det var dessa k\u00e4nslor som kombinerat med uppr\u00f6rdheten \u00f6ver vad som skedde i Spanien som fick honom att fatta sitt beslut. Gunnar och Emil tog sig till den internationella brigadens basutbildningsplats i Frankrike men d\u00e4r skiljdes deras v\u00e4gar d\u00e5 Emil helt saknade milit\u00e4rutbildning. Gunnar fick ensam bege sig till landet d\u00e4r det skoningsl\u00f6sa kriget h\u00e4rjat i \u00f6ver 1,5 \u00e5r.<\/p>\n

\"Gunnar<\/a>

Gunnar Sanell<\/p><\/div>\n

Sk\u00e4rpt klasskamp
\n<\/strong>I dagarna \u00e4r det 80 \u00e5r sedan delar av den spanska milit\u00e4ren och borgarklassen gjorde revolt mot regeringen och republiken i Spanien. Inb\u00f6rdeskriget kom att rasa i n\u00e4stan tre \u00e5r och utgjorde ett f\u00f6rspel till andra v\u00e4rldskriget. Fr\u00e5n att ha varit ett av Europas m\u00e4ktigaste l\u00e4nder hade Spanien under 1800-talet och fram till 1930-talet blivit ett outvecklat jordbruksland, som i viss m\u00e5n hade kvar en feodal struktur. Gods\u00e4gare kontrollerade stora delar av landsbygden och den katolska kyrkan hade ett starkt inflytande, speciellt \u00f6ver kvinnorna. \u00c5ren innan inb\u00f6rdeskriget k\u00e4nnetecknades landet av politisk oro och instabilitet. 1923 \u2013 1930 var Spanien en diktatur, sedan \u00e5terkom monarkin men endast f\u00f6r n\u00e5gra m\u00e5nader innan ett uppror ledde till ett nyval som realiteten blev en folkomr\u00f6stning om monarkins vara. Valresultatet medf\u00f6rde att kungen abdikerade och den andra republiken utropades. Vid de allm\u00e4nna valen h\u00f6sten 1933 led v\u00e4nstern ett nederlag. Den regerande centerkoalitionen fick styra under en period av s\u00f6nderfall och oroligheter. En utebliven jordreform tillsammans med att det katolska partiet CEDA tog plats i regeringen skapade flera v\u00e4nsteruppror runt om i Spanien h\u00f6sten 1934. Regeringssamarbetet sprack och nyval utlystes till 16 februari 1936. I valet er\u00f6vrade v\u00e4nstern en knapp seger genom Frente popular<\/em>, Folkfronten, som var ett samarbete mellan den borgerliga v\u00e4nstern, socialdemokraterna och kommunisterna. Folkfrontens tre borgerliga partier bildade en minoritetsregering. Den nya regeringens arbete och reformer blev f\u00f6r mycket f\u00f6r \u00f6verklassen, deras uppror br\u00f6t ut den 17 juli 1936.<\/p>\n

Den spanska arbetarklassen, som uppgick till 8 miljoner av en befolkning p\u00e5 drygt 24 miljoner, var splittrad. Som enda land i Europa hade anarkisterna vuxit sig starka, speciellt i Katalonien. De uppgick till 1,5 miljoner varav ca 200 00 r\u00e4knades som \u201dmilitanta\u201d. Socialistpartiet hade endast 75\u00a0000 medlemmar 1933 och kommunistpartiet var relativt litet men \u00f6kade i medlemsantal under hela 30-talet och hade vid inb\u00f6rdeskrigets utbrott 13\u00a0000 medlemmar. Det fanns tv\u00e5 stora fackf\u00f6reningsr\u00f6relser, det socialistiska UGT och det anarkosyndikalistiska CNT. CNT st\u00f6ddes och t.o.m. leddes av ett milit\u00e4rt anarkistiskt avantgarde, FAI. I juni 1936 hade UGT 1,5 miljoner medlemmar och CNT-FAI n\u00e4rmare 2 miljoner. H\u00f6gerkrafterna utgjordes av CEDA med 700\u00a0000 medlemmar, den konservativa och extremt monarkistiska r\u00f6relsen Karlisterna som ocks\u00e5 samlade 700\u00a0000 anh\u00e4ngare samt fascisterna i Falangen som hade ca 75\u00a0000 medlemmar.<\/p>\n

Madridregeringen f\u00f6rs\u00f6kte krossa revolten med konstitutionella medel, medan arbetarna med fackf\u00f6reningarna i spetsen kr\u00e4vde att f\u00e5 tillg\u00e5ng till vapen f\u00f6r att kunna f\u00f6rsvara republiken. Efter en regeringsombildning 19 juli delades vapen ut till folket. V\u00e4nstern lade sina inb\u00f6rdes konflikter \u00e5t sidan och f\u00f6rklarade sig st\u00f6dja den nya regeringen. Upprorsmakarna triumferade i sydv\u00e4st och i nordv\u00e4st men inte i mellersta och \u00f6stra Spanien. I slutet av juli hade landet delats upp i tv\u00e5 delar, en republikansk och en nationalistisk. I Barcelona hade upprorsmakarna krossats av fr\u00e4mst anarkisterna och de sl\u00f6t efter viss tvekan upp bakom regeringen och den f\u00f6rhatliga staten. Man valde samarbete framf\u00f6r att sj\u00e4lva f\u00f6rs\u00f6ka g\u00e5 vidare och inf\u00f6ra frihetlig socialism. P\u00e5 de st\u00e4llen d\u00e4r upproret slagits tillbaka f\u00f6ljde vad man skulle kunna kalla en revolution. I Madrid tog UGT makten, mycket tack vare kommunistpartiets propaganda och taktiska skicklighet. I Barcelona togs fabriker och jordgods \u00f6ver av CNT. F\u00f6rsvaret av republiken ordnades p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt; regeringen och kommunistpartiet ville ha en regulj\u00e4r arm\u00e9 samtidigt som anarkisterna f\u00f6rordade ett milissystem. Ledarskapet f\u00f6r upproret utgjordes av sju sammansvurna generaler d\u00e4r Sanjurjo var den egentligen ledaren, men han omkom i en flygolycka den 20 juli. Detta tillsammans med att upproret misslyckats i halva landet s\u00e5g ut att kv\u00e4sa revolten, men d\u00e5 regeringen inte v\u00e5gade konfrontera rebellerna utan i st\u00e4llet retirerade kombinerat med uppsplittringen av republikens stridskrafter fick rebellerna f\u00f6rnyad kraft och generalen Francisco Franco kunde st\u00e4rka sin st\u00e4llning bland de sammansvurna och i slutet av september blev han nationalisternas formella ledare.<\/p>\n

Kommunisterna tar plats i regeringen
\n<\/strong>I b\u00f6rjan av september ombildades regeringen igen. Socialisten Largo Cabellero bildade regering med kravet att kommunistpartiet skulle ing\u00e5. Vid ytterligare en regeringsombildning i slutet av oktober tog \u00e4ven anarkisterna plats i regeringen. I b\u00f6rjan av december lyckades man omorganisera den republikanska arm\u00e9n med en mer regulj\u00e4r arm\u00e9 och f\u00e4rre miliser. Detta kunde bl.a. genomf\u00f6ras eftersom anarkisternas st\u00e4llning hade f\u00f6rsvagats till f\u00f6ljd av deras motg\u00e5ngar vid fronterna. Nationalisterna hade stadigt avancerat fram och vunnit mer mark, men de hade stoppats utanf\u00f6r Madrid d\u00e4r h\u00e5rda strider rasade under l\u00e5ng tid. Republikens interna mots\u00e4ttningar kom till sin spets i b\u00f6rjan av maj 1937. I Barcelona br\u00f6t det ut strider mellan anarkister i CNT och det lilla trotskistiska partiet POUM p\u00e5 den ena sidan och kommunisterna p\u00e5 den andra. Efter fem dagars gatustrider hade 500 d\u00f6dats och dubbel s\u00e5 m\u00e5nga s\u00e5rats. Resultaten av \u201dmajrevolten\u201d blev att anarkisternas inflytande minskade och POUM f\u00f6rbj\u00f6ds.<\/p>\n

Republikanernas f\u00f6rsvar maldes ned steg f\u00f6r steg inte minst till f\u00f6ljd av den utl\u00e4ndska inblandningen p\u00e5 nationalistsidan och den f\u00f6rr\u00e4diska icke-inblandningspolitiken som v\u00e4stmakterna iscensatt. I juli 1938 gick Republiken till sin sista stora offensiv, vid floden Ebro d\u00e4r h\u00e5rda strider rasade i flera m\u00e5nader. Den 22 september gjorde de internationella brigaderna sin sista strid efter att regeringen tagit beslut om att alla frivilliga skulle dras tillbaka, vilket bl.a. var ett resultat av M\u00fcnchenkonferensen. Efter Ebroslagets slut gick utvecklingen fort. Nationalisterna intog Katalonien under januari och februari 1939. Barcelona f\u00f6ll den 26 januari och folk flydde i hundratusental \u00f6ver gr\u00e4nsen till Frankrike. Fredsf\u00f6rhandlingarna tog en m\u00e5nad och 27 mars skedde kapitulationen. Franco blev diktator och styrde Spanien utifr\u00e5n sin form av fascism fram till sin d\u00f6d 1975.<\/p>\n

Ett v\u00e4rldskrig i miniatyr
\n<\/strong>Fr\u00e5n krigsutbrottets f\u00f6rsta dag var den utl\u00e4ndska inblandningen p\u00e5taglig. Franco ledde upproret i Spaniens koloni Marocko och sammanlagt stred 75\u00a0000 marockanska soldater f\u00f6r nationalisterna. Republiken s\u00f6kte omg\u00e5ende hj\u00e4lp utomlands och bad den 19 juli Frankrike om vapen och flygplan. Samma dag hade Franco ett s\u00e4ndebud hos den italienska fascistiska regeringen f\u00f6r att be om milit\u00e4rt st\u00f6d. Det resulterade i omfattande vapenleveranser samt att Mussolini i oktober deklarerade att Italien \u201dicke var berett att se bildandet av en kommunistisk stat\u201d<\/em> i Spanien. Totalt stred 75\u00a0000 italienska soldater f\u00f6r Francos sida. En annan konsekvens av den italienska inblandningen blev att Italien och Tyskland blev bundsf\u00f6rvanter. Tidigare hade Mussolini varit avvaktande gentemot Hitler, men i Spanien kom de tv\u00e5 l\u00e4nderna att strida sida vid sida. Nazisterna i Spanien s\u00e5g sin chans att pr\u00f6va alla de nya vapen som de hade utvecklat. Flygindustrin och motoriseringen hade g\u00e5tt fram\u00e5t och Spanska inb\u00f6rdeskriget var det f\u00f6rsta luftkriget, bombningar av den typ som drabbade den baskiska staden Guernica var ett led i f\u00f6rs\u00f6ken att se hur en civilbefolkning reagerade p\u00e5 terrorbombningar. Varje vecka under hela konflikten kom det flyg och skeppslaster med material till fascistsidan fr\u00e5n Tyskland. Hitler gladde sig \u00e5t att v\u00e4rldens uppm\u00e4rksamhet var riktad mot Spanien vilket gav tyskarna friare h\u00e4nder att oms\u00e4tta sina egna planer. Sammanlagt var 17 000 tyskar i tj\u00e4nst hos rebellerna.<\/p>\n

Sovjetunionen bidrog med ca 3000 man p\u00e5 republikens sida, men denna siffra \u00e4r troligen f\u00f6r l\u00e5g d\u00e5 man i Spanien inte g\u00e4rna skyltade med att man var ryss. Det spanska kommunistpartiet stod under inflytande fr\u00e5n Moskva genom Komintern. H\u00e4r omsattes 30-talets folkfrontspolitik i praktisk handling d\u00e5 man drev linjen att f\u00f6rst skulle fascismen krossas, sedan skulle man bygga upp ett nytt samh\u00e4lle. Det g\u00e4llde att f\u00f6rsvara den demokratiska republiken.<\/p>\n

Under augusti 1936 la Frankrike fram ett f\u00f6rslag till non-interventonsplan f\u00f6r Spanien. Detta sedan Storbritannien tryckt f\u00f6r att f\u00e5r fransm\u00e4nnen att \u00e4ndra sitt initiala st\u00f6d till republiken. Sovjetunionen ansl\u00f6t sig till non-interventions\u00f6verenskommelsen 23 augusti och dagen efter skrev Tyskland under, men redan f\u00f6ljande dag beslutade Hitler om omfattande hj\u00e4lp till rebellerna. P\u00e5 italienskt initiativ bildades en grupp som skulle \u00f6vervaka att non-interventionsavtalet f\u00f6ljdes vilket starkt kom att missgynna regeringssidan. Mexiko var det enda land som \u00f6ppet st\u00f6dde den spanska republiken genom vapenleveranser. I oktober 1936 l\u00e4mnade Sovjet non-interventionskommitt\u00e9n sedan den italienska inblandningen kunnat bevisas och d\u00e4refter kom vapenleveranser ig\u00e5ng till republiken \u00e4ven fr\u00e5n Sovjet.<\/p>\n

Den spanska konflikten fick stor uppm\u00e4rksamhet internationellt. M\u00e5nga engagerade sig i republikens \u00f6de. De italienska och franska kommunistpartierna v\u00e4ckte i september 1936 id\u00e9n om frivilliga, som kunde v\u00e4rvas av kommunistpartier, kunde s\u00e4ndas till Spanien. Komintern beslutade att s\u00e5 skulle ske och arbetet med att v\u00e4rva frivilliga soldater sk\u00f6t fart. Arbetet samordnades i Paris och skedde i det f\u00f6rdolda till f\u00f6ljd av non-interventionspolitiken samt att det i flera l\u00e4nder var olagligt att \u00e5ka till Spanien, bl.a. i Sverige. Under kriget kom det 40\u00a0000 frivilliga soldater f\u00f6r att sluta upp i kampen f\u00f6r den demokratiskt valda regeringen i Madrid. Ytterligare 10\u00a0000 andra kom f\u00f6r att hj\u00e4lpa till, det var t.ex. l\u00e4kare, ambulansf\u00f6rare och barnhemspersonal. De kom fr\u00e5n jordens alla h\u00f6rn, fr\u00e5n Sverige kom minst 501 f\u00f6r att strida. Av dem dog \u00e5tminstone 164. De internationella brigaderna hade sitt s\u00e4te i Albacete och de st\u00f6rsta frivilliga grupperna var fransm\u00e4n och tyskar\/\u00f6sterrikare (10\u00a0000 resp 5000 personer). En av alla dessa stridande var allts\u00e5 Gunnar Sanell fr\u00e5n Gyllenfors i Gislaved. Hans mor och v\u00e4nnerna i NOV-lokalen skulle aldrig mer f\u00e5 \u00e5terse honom. Vilket \u00f6de som drabbade honom har aldrig riktigt klarlagts. Troligen sk\u00f6ts han ihj\u00e4l vid ett bakh\u00e5ll p\u00e5 v\u00e4g till fronten vid Ebro. Gunnar Sandell d\u00f6df\u00f6rklarades tio \u00e5r efter kriget men minnena efter honom och alla de andra som k\u00e4mpade f\u00f6r friheten och Spaniens demokrati lever kvar \u00e4n idag.<\/p>\n

Jan-\u00c5ke Karlsson<\/p>\n

Del 2 av artikelserien kan du l\u00e4sa h\u00e4r<\/a>
\n<\/em>Del 3 av artikelserien kan du l\u00e4sa h\u00e4r<\/em><\/a><\/p>\n

Fotnot
\nFaktauppgifter och siffror ovan \u00e4r fr\u00e4mst h\u00e4mtade fr\u00e5n den brittiske historiker Hugh Thomas, vars bok \u201dSpanska inb\u00f6rdeskriget\u201d rekommenderas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

80 \u00e5r sedan Spanska inb\u00f6rdeskriget – del 1; publicerad i Prolet\u00e4ren nr 29 – 2016 Det \u00e4r l\u00f6rdag kv\u00e4ll och kommunisterna i Gislaved har kamratm\u00f6te. Platsen \u00e4r NOV:s lokaler och det \u00e4r februari 1938. M\u00f6tena samlade vanligen fler \u00e4n 60 personer men just denna kv\u00e4ll saknas en av kamraterna som aldrig annars brukade missa ett […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[9],"tags":[366,340,342,333,334,344,372,345,335,373,337,365,367,371,369,343,370,368,339,336,338,332,341],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2941"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2941"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2941\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2970,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2941\/revisions\/2970"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2941"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2941"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2941"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}