{"id":2312,"date":"2013-12-09T22:44:38","date_gmt":"2013-12-09T21:44:38","guid":{"rendered":"http:\/\/kvaxjo.se\/?p=2312"},"modified":"2013-12-09T22:57:24","modified_gmt":"2013-12-09T21:57:24","slug":"annica-albertssons-foredrag-om-feministerantifeminister-och-kommunister","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kvaxjo.se\/?p=2312","title":{"rendered":"Annica Albertssons f\u00f6redrag om ”Feminister,antifeminister och kommunister”"},"content":{"rendered":"

Nedanst\u00e5ende f\u00f6redrag med efterf\u00f6ljande samtal h\u00f6lls av Annica Albertsson fr\u00e5n Kommunistiska Partiets kvinnopolitiska utskott vid ett offentligt m\u00f6te i V\u00e4xj\u00f6 131204<\/em><\/p>\n

Vad \u00e4r egentligen en feminist? Kan en feminist se ut hur som helst?
\n<\/strong>Ber\u00e4ttigade fr\u00e5gor med tanke p\u00e5 hur m\u00e5nga olika feminister det finns. Likhets, s\u00e4rarts, queer, anarka, borgerliga, socialistiska. Och s\u00e5 nidbilden f\u00f6rst\u00e5s, den k\u00e4nner ni v\u00e4l igen – oattraktiva kvinnor med h\u00e5r under armarna, fyrkantiga glas\u00f6gon och fotriktiga skor. Men den bilden t\u00e4nker jag l\u00e4mna d\u00e4rh\u00e4n, den \u00e4r ungef\u00e4r lika relevant som nidbilden av kommunister.<\/p>\n

I svenska akademins ordlista st\u00e5r det om feminismen: \u201dEn politisk r\u00f6relse f\u00f6r kvinnors fulla ekonomiska, sociala och politiska likst\u00e4llighet med mannen.\u201d Det l\u00e5ter helt ok, det kunde n\u00e4stan st\u00e5tt i ett kommunistiskt partiprogram. Och faktiskt b\u00e5de sj\u00e4lvklart och harml\u00f6st \u2013 vem kan vara emot detta?<\/p>\n

\u00c4nd\u00e5 v\u00e4cker feminismen s\u00e5 starka k\u00e4nslor, b\u00e5de f\u00f6r och emot.
\nDe feministiska id\u00e9erna kan sp\u00e5ras tillbaka till 1700-talets upplysningsperiod d\u00e5 tanken om allas lika v\u00e4rde f\u00f6ddes. Alla inkluderade dock inte kvinnorna. Mary Wollstonecraft skrev boken Till f\u00f6rsvar f\u00f6r kvinnans r\u00e4ttigheter 1792, och argumenterade d\u00e4r f\u00f6r att kvinnan inte var skapad till mannens behag utan hade samma r\u00e4tt att utveckla sina dygder och f\u00f6rm\u00e5gor. I franska revolutionens k\u00f6lvatten f\u00f6rfattade Olympes de Gouges deklarationen om kvinnans och medborgarinnans r\u00e4ttigheter: ”M\u00f6drar, d\u00f6ttrar, systrar, nationens representanter, fordrar att bli f\u00f6retr\u00e4dda i nationalf\u00f6rsamlingen. i klar insikt om att okunnighet, gl\u00f6mska och f\u00f6rakt i fr\u00e5ga om kvinnans r\u00e4ttigheter \u00e4r de enda orsakerna till de allm\u00e4nna missf\u00f6rh\u00e5llandena och styrelsens f\u00f6rfall har vi beslutat att i en h\u00f6gtidlig f\u00f6rklaring utveckla kvinnans naturliga, of\u00f6rytterliga och heliga r\u00e4ttigheter p\u00e5 det att denna f\u00f6rklaring ……” <\/em><\/strong>Det gick dock inte s\u00e5 bra, hon avr\u00e4ttades f\u00f6r h\u00f6gf\u00f6rr\u00e4deri 1793. F\u00f6rst 1944 fick de franska kvinnorna fick r\u00f6str\u00e4tt.<\/p>\n

Sj\u00e4lva ordet feminist var fr\u00e5n b\u00f6rjan ett neds\u00e4ttande uttryck f\u00f6r att beskriva kvinnor som inte anpassat sitt beteende till r\u00e5dande k\u00f6nsnormer. Ordet betydde ocks\u00e5 kvinnliga egenskaper hos m\u00e4n, ocks\u00e5 det neds\u00e4ttande.Ben\u00e4mningen togs \u00f6ver av kvinnor\u00f6relsen vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. Man brukar tala om olika feministiska v\u00e5gor, d\u00e4r den f\u00f6rsta v\u00e5gen kom i slutet av 1800 och b\u00f6rjan av 1900 talet och med r\u00f6str\u00e4tt och\u00a0 juridisk likst\u00e4llighet som viktiga fr\u00e5gor. Fredrika Bremer och Ellen Key \u00e4r k\u00e4nda svenskar i denna v\u00e5g.<\/p>\n

Den andra v\u00e5gens feminism startade efter andra v\u00e4rldskriget med Simone de Beauvoars bok Det andra k\u00f6net<\/em>. I denna v\u00e5g som varade fram till 70-talet fanns influenser fr\u00e5n och kopplingar till marxismen, fr\u00e5n befrielser\u00f6relser och fr\u00e5n den svarta medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen, men \u00e4ven hippir\u00f6relsens budskap om fri k\u00e4rlek.<\/p>\n

Under satsa-p\u00e5-dig-sj\u00e4lv-ideologins framv\u00e4xt p\u00e5 80-talet var det relativt tyst fr\u00e5n kvinnor\u00f6relsen, men under 90-talet blev det \u00e5ter en ny v\u00e5g, bland annat bildades feministiska partier och lobbyistgrupper. I denna v\u00e5g fanns en borgerlig str\u00f6mning med ”Kvinnorkan”-m\u00e4ssor som predikade kvinnlig f\u00f6retagsamhet. Men 90-talet var samtidigt en tid med ett visst uppsving f\u00f6r v\u00e4nsterpolitik, med EU-motst\u00e5nd, kamp mot krigen och protester mot nedsk\u00e4rningar. 2005 fick den feministiska r\u00f6relsen ett abrupt slut, med TV-programmet ”K\u00f6nskriget” som startskott sattes ett drev utan dess like ig\u00e5ng. Programmet f\u00e4lldes sedan men hade d\u00e5 redan gjort avsedd skada.<\/p>\n

Feminismens f\u00f6rtj\u00e4nster har varit att beskriva problemen, att peka ut fr\u00e5gor och driva opinion. Men enbart feminism duger inte som f\u00f6rklaringsmodell, och n\u00e4r det kommer till l\u00f6sningar finns det verkligen inga enhetliga svar bland feministerna. Det \u00e4r klassintresse och politisk eller religi\u00f6s tillh\u00f6righet som avg\u00f6r hur man tar st\u00e4llning. Man m\u00e5ste helt enkelt klara av att t\u00e4nka tv\u00e5 tankar samtidigt.<\/p>\n

Vad har d\u00e5 den feministiska kampen och r\u00f6relsen betytt i historien? Borgare \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s alltid borgare \u2013 det skiljer inte kvinnliga borgare fr\u00e5n manliga. Men i enskilda fr\u00e5gor och vid s\u00e4rskilda tidpunkter har kvinnors intressen f\u00f6renats \u00f6ver klassgr\u00e4nserna. R\u00f6str\u00e4ttskampen ett exempel p\u00e5 det. Men det \u00e4r samtidigt ett exempel p\u00e5 hur arbetarkvinnorna sveks b\u00e5de av de borgerliga kvinnorna och av arbetarr\u00f6relsen. De borgerliga r\u00f6str\u00e4ttskvinnorna ville ha r\u00f6str\u00e4tt p\u00e5 samma villkor som m\u00e4nnen, dvs klassbunden. Men arbetarr\u00f6relsens kvinnor fick inte heller st\u00f6d av sin egen r\u00f6relse, d\u00e4r man ans\u00e5g att klassfr\u00e5gan var \u00f6verordnad och att det f\u00f6rst g\u00e4llde att ge m\u00e4nnen lika r\u00f6str\u00e4tt, d\u00e4refter var det kvinnornas tur. Kampen f\u00f6r freden och mot atomvapen \u00e4r ett annat exempel, d\u00e4r kvinnor av olika politisk f\u00e4rg och olika klassbakgrund spelat en stor och viktig roll.<\/p>\n

Sveriges kvinnojourer har under \u00e5rtionden f\u00f6rt en kamp f\u00f6r att samh\u00e4llet ska ta ansvar f\u00f6r kvinnor som beh\u00f6ver skyddas fr\u00e5n sina m\u00e4n. En viktig insats fr\u00e5n kvinnor\u00f6relsen. Att Sverige med sin relativt sett h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvens och h\u00f6g grad av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och medvetenhet bland kvinnor blev ett f\u00f6reg\u00e5ngsland med att kriminalisera sexk\u00f6p \u00e4r heller ingen tillf\u00e4llighet.<\/p>\n

Under tider av klasskamp och av mer v\u00e4nstersinnad politik har kvinnofr\u00e5gan gjort framsteg. Med de materiella f\u00f6ruts\u00e4ttningarna som bas, ackompanjerade av tydliga kav fr\u00e5n kvinnor\u00f6relsen, innebar 1970-talet tydliga framsteg p\u00e5 en rad omr\u00e5den. S\u00e4rbeskattning, fri abort, utbyggd barnomsorg, utbyggd f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rs\u00e4kring och r\u00e4tt att vara hemma med sjuka barn. Det \u00e4r ingen tillf\u00e4llighet att de framstegen uppn\u00e5ddes efter en period av v\u00e4nsteruppsving och en aktiv kvinnor\u00f6relse. <\/strong><\/p>\n

Men 70-talet, det var d\u00e5. Nu \u00e4r det en annan tid och ett annat politiskt klimat. En klimatf\u00f6rs\u00e4mring som tog sin b\u00f6rjan med den nyliberala omstrukturering som sedan blev till Europeiska unionen.\u00a0 Det europeiska storkapitalet samlades kring runda bord bakom st\u00e4ngda d\u00f6rrar och drog upp ramarna redan 1986. L\u00e4gre l\u00f6ner och krympande offentlig sektor s\u00e4nkta ungdomsl\u00f6ner och ett avskaffande av normalarbetsdagen \u2013 det var deras handlingsprogram f\u00f6r \u201dMaking Europe Work\u201d, ett handlingsprogram vi idag ser de fasansfulla konsekvenserna av. I en s\u00e5dan tid, i ett s\u00e5dant klimat \u00e4r det sv\u00e5rare att uppn\u00e5 framsteg, i den tiden blir kvinnor som grupp f\u00f6rlorare. \u00c4ven om det finns enstaka vinnare av kvinnok\u00f6n och o\u00e4ndligt m\u00e5nga f\u00f6rlorare av mansk\u00f6n kan man \u00e4nd\u00e5 s\u00e4ga att kvinnor drabbats s\u00e4rskilt. V\u00e5r tid \u00e4r antifeministisk.<\/p>\n

Om vi konstaterat att feminister kan se ut lite hur som helst, men hur \u00e4r det med antifeministerna? F\u00f6r ett par \u00e5r sedan utropade den borgerlige debatt\u00f6ren Roland Proirer Martinsson att vi m\u00e5ste tala om feminismen! Antonia Axelsson Johnsson, som i kraft av sin rikedom \u00e4ger b\u00e5de en TV-kanal och tidningen Axess \u00e4gnade ett helt nummer \u00e5t feminismen. \u201dMot en ny feminism\u201d<\/strong> lyder rubriken p\u00e5 f\u00f6rstasidan. Begrepp som k\u00f6nsmaktsordning, likhetsfeminism och genus problematiseras, genusforskningen framst\u00e4lls som ovetenskaplig och beskrivs i termer av statsfeminism. En statsfeminism man dessutom anklagar regeringen Reinfeldt f\u00f6r att fullf\u00f6lja. En av artikelf\u00f6rfattarna p\u00e5st\u00e5r sig dessutom veta att kvinnor f\u00f6rr i tiden minsann inte alls upplevde sig f\u00f6rtryckta, det \u00e4r ett nytt p\u00e5fund av statsfeministerna. Som bevis f\u00f6r sitt p\u00e5st\u00e5ende anf\u00f6r han ett antal citat fr\u00e5n borgerliga romaner som skildrar aktiva, starka medelklasskvinnor. En i sanning m\u00e4rklig bevisf\u00f6ring, romaner \u00e4r ju fiktion. Dessutom kom den svenska romanen till f\u00f6r att syssels\u00e4tta alla de borgarfruar som framlevde sina dagar i sysslol\u00f6shet och onyttighet. Klart att de beh\u00f6vde f\u00f6rn\u00f6jas med historier om sin motsats!<\/p>\n

Mycket skulle kunna s\u00e4gas om artiklarna i Axess men jag tror budskapet kan sammanfattas i denna mening, som avslutar en artikel av Maria Ludvigsson, ledarskribent p\u00e5 Svenska dagbladet. \u201dF\u00e5 politiker har idag fantasi eller mod nog att redovisa mindre politik som b\u00e4sta t\u00e4nkbara \u00e5tg\u00e4rd p\u00e5 ett samh\u00e4llsproblem.\u201d<\/em><\/strong> Borgerligheten g\u00e5r helt enkelt till storms mot kollektiva, samh\u00e4lleliga l\u00f6sningar p\u00e5 kvinnofr\u00e5gan, precis som i alla andra fr\u00e5gor. Det \u00e4r en logisk forts\u00e4ttning p\u00e5 direkt\u00f6rernas m\u00f6te 1986.<\/p>\n

Om den enskilda borgarfrun skaffar sig lite frihet p\u00e5 privat basis, p\u00e5 andra kvinnors bekostnad och l\u00e4mnar den egna mannen i fred, ja d\u00e5 \u00e4r det en feminism som borgerligheten kan gilla. Klassintresset f\u00f6rnekar sig aldrig.<\/p>\n

Med ryggm\u00e4rgen reagerar borgerligheten p\u00e5 det som hotar dem.\u00a0 Och en feminism som str\u00e4cker sig l\u00e4ngre \u00e4n de egna borgerliga n\u00e4sorna, en feminism som kr\u00e4ver satsningar p\u00e5 det offentliga, som kr\u00e4ver h\u00f6jda kvinnol\u00f6ner – den \u00e4r hotfull. N\u00e4r avst\u00e5ndet mellan spisen och kvinnan krymper, n\u00e4r nostalgitrenden kl\u00e4r oss i volanger, sm\u00e5flickor sexualiseras och arbetarkvinnor ska st\u00e4da i \u00f6verklasshemmen s\u00e5 att karri\u00e4rkvinnorna slipper dela ansvaret f\u00f6r hem och barn med sina karri\u00e4rm\u00e4n, d\u00e5 beh\u00f6vs antifeminismen. \u00a0F\u00f6r oavsett om ministrar i regeringen Reinfeldt kallar sig feminister s\u00e5 \u00e4r det en kvinnofientlig politik som genomf\u00f6rs, en politik som tvingar fler kvinnor att ta ett st\u00f6rre ansvar f\u00f6r att v\u00e5rda anh\u00f6riga, ca 100 000 kvinnor har tagit ledigt eller g\u00e5tt ner i tj\u00e4nst f\u00f6r att v\u00e5rda anh\u00f6riga. Det \u00e4r en politik som f\u00f6rs\u00e4mrar kvinnors m\u00f6jlighet att vara ekonomiskt oberoende, som tvingar alltfler av de unga kvinnorna att arbeta p\u00e5 tidsbegr\u00e4nsade anst\u00e4llningar, en politik som tvingar kvinnor att jobba deltid fast det inte g\u00e5r att leva p\u00e5, en politik som hotar kvinnors h\u00e4lsa, en politik som driver kvinnor ut i psykisk oh\u00e4lsa och l\u00e5nga sjukskrivningar. I en notis i veckans J\u00f6nk\u00f6pings Posten l\u00e4ser jag att sjukpenningtalet i oktober var 10.9 dagar f\u00f6r kvinnor och 6.3 f\u00f6r m\u00e4n. I en annan notis l\u00e4ser jag att antalet l\u00e5ngvarigt sjukskrivna med psykisk diagnos \u00f6kat sedan 2009 och det \u00e4r kvinnor som l\u00f6per st\u00f6rst risk att drabbas. H\u00f6gerpolitiken har ett pris, den kostar h\u00e4lsa och till och med liv! Reinfeldts politik anv\u00e4nder skattepengar och fattiga kvinnor f\u00f6r att underl\u00e4tta rika kvinnors vardag- Vad \u00e4r detta om inte en kvinnofientlig, en antifeministisk politik.<\/p>\n

Mot denna politik \u00e4r starka kvinnor som st\u00e4ller krav ett hot. Det \u00e4r inget nytt, de privilegierade har i alla tider f\u00f6rsvarat sina privilegier genom att baktala den som hotar dem. S\u00e5 utm\u00e5lades r\u00f6str\u00e4ttsk\u00e4mparna som fula, manhaftiga, sk\u00e4ggiga, frigida, h\u00e5riga, illaluktande. En bild p\u00e5 ett gr\u00e5tande barn med texten \u201dMy mother is a suffragett\u201d skulle skr\u00e4mma kvinnorna tillbaka till hemmet, f\u00f6r vilken kvinna vill anklagas f\u00f6r att vara en d\u00e5lig mor?<\/p>\n

Skr\u00e4ckpropagandan och hatet mot de som kr\u00e4vt kvinnors r\u00e4tt har tagit sig de mest makabra uttryck.<\/p>\n

Ja man beh\u00f6ver inte ens vara feminist f\u00f6r att bli utsatt, det r\u00e4cker att man \u00e4r pionj\u00e4r p\u00e5 n\u00e5got manligt omr\u00e5de, som ex Betty Peterson, den f\u00f6rsta kvinnliga studenten. Jag skrev en kr\u00f6nika om henne f\u00f6r ett par \u00e5r sedan, och n\u00e5gon minns kanske hur hennes manliga kollegor p\u00e5 k\u00e5ren diktade nidvisor om henne. \u201dOch d\u00e4rf\u00f6r jag v\u00e4cker motion att ej fr\u00f6ken Betty tas in i nation\u201d Man kan undra vad de var s\u00e5 r\u00e4dda f\u00f6r? Jag blev allt lite f\u00f6rskr\u00e4ckt \u00f6ver hur primitivt de manliga studenterna reagerade. Men \u00e4nnu mer f\u00f6rskr\u00e4ckt n\u00e4r jag uppt\u00e4ckte att starka kvinnor i offentligheten fortfarande skr\u00e4mmer skiten ur vissa m\u00e4n.<\/p>\n

F\u00f6rfattaren Ann Heberlein skriver: \u201dM\u00e4n lyssnar p\u00e5 m\u00e4n, vill bli respekterade av m\u00e4n, beundrade av m\u00e4n, vill bli smickrade av m\u00e4n. Kvinnor vill ocks\u00e5 bli respekterade av m\u00e4n, beundrade och smickrade. Inte f\u00f6r sin sex appeal utan f\u00f6r sin intellektuella f\u00f6rm\u00e5ga. Det vet m\u00e4nnen. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de hatmejl jag f\u00e5r fr\u00e5n m\u00e4n alltid handlar om mitt utseende \u2013 ditt blonda luder, din spacklade hora, osv och aldrig om mina argument. Det skulle vara en l\u00e4ttnad att n\u00e5gon g\u00e5ng bli kallad f\u00f6r idiot ist\u00e4llet f\u00f6r fitta\/hora\/luder. <\/em><\/strong>\u201d<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan kom Maria Svelands bok Hatet, och det v\u00e4ckte f\u00f6rst\u00e5s stor debatt att hon ber\u00e4ttar om de vidriga hot och hatbrev hon och andra kvinnor f\u00e5r. Och precis som Heberlein ber\u00e4ttar handlar det alltid, alltid om k\u00f6net, aldrig om \u00e5sikten. I Hatet<\/em> finns f.\u00f6. en bra redog\u00f6relse f\u00f6r drevet i samband med K\u00f6nskriget<\/em> och vilka effekter det fick. Mycket av detta sprids p\u00e5 olika n\u00e4tsidor och kommentarsf\u00e4lt och har inte s\u00e4llan kopplingar till rasistiska id\u00e9er. Det \u00e4r vulg\u00e4rvarianten av antifeminism. Det handlar helt enkelt om m\u00e4n som hatar kvinnor.<\/p>\n

Men handlar det bara om enstaka s\u00e4rskilt extrema och hatiska m\u00e4n, l\u00e5ngt ut p\u00e5 den politiska h\u00f6gerkanten? Jag menar att detta kvinnohat, denna r\u00e4dsla f\u00f6r kvinnor som tar plats, \u00e4r rotat i en tradition och \u00e4r ganska utbrett. Precis som man beh\u00f6vde rasismen f\u00f6r att skapa en ideologi \u00e5t slaveri och kolonialism beh\u00f6ver man antifeminismen f\u00f6r att legitimera f\u00f6rtrycket av kvinnor. L\u00e5ter det konspiratoriskt?\u00a0 L\u00e5t oss h\u00f6ra vad n\u00e5gra inte helt ok\u00e4nda personer s\u00e4ger om kvinnan, personer som betytt en del f\u00f6r v\u00e5r v\u00e4rldsbild.<\/p>\n

250 e.kr<\/span>: Kyrkofadern Cyprianus yttrade ”Blotta anblicken av en kvinna \u00e4r syndig. Kvinnan b\u00f6r f\u00f6r den egna synen d\u00f6lja sin syndfulla lekamen, och f\u00f6r att slippa rodna \u00f6ver sin lasteliga nakenhet b\u00f6r hon inte bada.”<\/p>\n

1700-talet<\/span> Filosofen Jean-Jacques Rousseau ans\u00e5g att utbildning f\u00f6r kvinnor alltid ska vara relaterad till att behaga och behj\u00e4lpliga till m\u00e4n, f\u00f6r att g\u00f6ra m\u00e4nnens liv enkla och behagliga. ”F\u00f6r att f\u00e5 oss att \u00e4lska och uppskatta dem, f\u00f6r att utbilda oss n\u00e4r vi \u00e4r unga, f\u00f6r att ta hand om oss n\u00e4r vi \u00e4r vuxna och f\u00f6r att tr\u00f6sta oss”. Det var f\u00f6r mot detta Mary Wollstonecraft reagerade i den bok jag n\u00e4mnde.P\u00e5 fullt allvar framf\u00f6rdes det p\u00e5 1800-talet teorier att kvinnans livmoder skulle f\u00f6rtvina om hon studerade. Det m\u00e5lades upp en mots\u00e4ttning mellan moderskap och intellekt, mellan moderskap och deltagande i samh\u00e4llslivet.<\/p>\n

1800-talet<\/span> Charles Darwin kom fram till att kvinnor var biologiskt underl\u00e4gsna m\u00e4n och menade att kvinnors karakteristiska drag var typiska f\u00f6r de l\u00e4gre raserna och vittnade om ett tidigare och l\u00e4gre stadium av civilisationen.<\/p>\n

Kvinnan har framst\u00e4llts som l\u00e4gre st\u00e5ende, syndfull och farlig. I v\u00e5r kultur inneb\u00e4r det att kvinnokroppen ska visas upp s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt, i andra att den ska d\u00f6ljas s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt. Sl\u00f6ja eller stringtrosa \u2013 uttryck f\u00f6r samma syn p\u00e5 kvinnan som sexobjekt och synen p\u00e5 kvinnokroppen som n\u00e5got andra ska best\u00e4mma om.<\/p>\n

Den yttersta formen f\u00f6r kvinnof\u00f6rtrycket, det fysiska, psykiska och sexuella v\u00e5ldet skulle inte vara m\u00f6jligt utan denna \u00f6verbyggnad. Och prostitutionen, som fortfarande drabbar fler kvinnor \u00e4n m\u00e4n \u00e4ven den manliga prostitutionen \u00f6kar, skulle aldrig accepteras. \u00a0Antifeminismen \u00e4r allts\u00e5 djupt rotad i v\u00e5r historia och ideologiska \u00f6verbyggnad.\u00a0 Men hur ser den faktiskt ut idag? F\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r den nyliberala politiken och de reaktion\u00e4ra kvinnohatarna har jag redan n\u00e4mnt. Men antifeminismen kan dyka upp \u00f6verallt och se ut hur som helst. Den kan vara medelklassig, intellektuell och v\u00e4lformulerad. Den kan till exempel se ut som Marcus Birro som i en kr\u00f6nika i Expressen m\u00e5lar ut feministerna som manshatare, och han v\u00e4jer inte f\u00f6r att tala om en rasism mot m\u00e4n, om namnkunniga kvinnliga kulturarbetare som h\u00e5nar marginaliserade manliga debatt\u00f6rer. Han manar feministerna att komma upp ur skyttegraven.<\/p>\n

Inte ov\u00e4ntat fick han m\u00e5nga svar. Bland annat av My Vinberg som skriver p\u00e5 n\u00e4ttidningen Genusfolket och har arbetat med v\u00e5ldsutsatta kvinnor i m\u00e5nga \u00e5r. Jag ska l\u00e4sa n\u00e5gra rader ur hennes svar till Birro. \u201dJag fick ocks\u00e5 ett brev med ett datum. Det var datumet jag skulle bli d\u00f6dad p\u00e5, med en v\u00e4l formulerad beskrivning av hur det skulle g\u00e5 till.<\/em><\/strong> Av polisen f\u00e5r jag rekommendationer. Att inte titta i nyckelh\u00e5let n\u00e4r jag h\u00f6r att det \u00e4r n\u00e5gon utanf\u00f6r d\u00f6rren. Om n\u00e5gon st\u00e5r d\u00e4r som vill skada mig vet de var de ska sikta. Jag t\u00e4nker att om n\u00e5gon vill skjuta mig \u00e4r det v\u00e4l bara att sikta genom f\u00f6nstret men jag s\u00e4ger ingenting till den omt\u00e4nksamme polismannen i telefonen, utan tackar, l\u00e4gger p\u00e5, sover inte hemma den natten.<\/em><\/strong> F\u00f6rst\u00e5r du? Jag kan inte g\u00e5 h\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6r jag har ingenstans att ta v\u00e4gen. F\u00f6r jag kan inte b\u00f6rja om mitt liv, bli gladare, mindre arg, ledsen, frustrerad f\u00f6r jag har sett hur v\u00e4rlden ser ut och jag kan inte blunda hur mycket jag \u00e4n \u00f6nskar jag kunde.\u00a0Ibland k\u00e4nns min feminism som en kronisk sjukdom jag aldrig bad om, som reumatism som v\u00e4rker i lederna. Men har du en g\u00e5ng vaknat som feminist kommer du alltid vara feminist. Det g\u00e5r inte att g\u00e5 h\u00e4rifr\u00e5n. Hur illa den h\u00e4r bunkern \u00e4n luktar.<\/em><\/strong> Jag hatar inte m\u00e4n. Om du har uppfattat det s\u00e5 blir jag ledsen. Men d\u00e5 har du inte l\u00e4st mina eller andra feministers texter, analyser, forskning och tolkningar. Du ber mig att sluta stirra mig blind p\u00e5 strukturer. F\u00f6rst\u00e5r du inte att det \u00e4r min tr\u00f6st, mitt framtidshopp? Om det \u00e4r sociala konstruktioner som skapar det \u00f6verrepresenterade mansv\u00e5ldet finns det m\u00f6jlighet. M\u00f6jlighet till en b\u00e4ttre v\u00e4rld.\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n

En annan manlig k\u00e4ndis som uppm\u00e4rksammats i debatten den sista veckan \u00e4r Johan Rheborg som i programmet Alla \u00e4r fotografer <\/em>fotograferade sin ton\u00e5rsdotter i bara bh. S\u00e5 h\u00e4r skriver fotografen Linnea Pettersson: \u201d Men n\u00e4r Johan Rheborg f\u00e5r i uppgift av Henrik Schyffert att ta en \u00e4rlig bild p\u00e5 sin dotter och han ber henne ta av sig tr\u00f6jan h\u00e4pnar jag. Varf\u00f6r g\u00f6r han det? \u201dDet h\u00e4r blir lite uppst\u00e4llt\u201d har han precis kommenterat situationen innan han ber henne att ta av sig, men n\u00e4r hon \u00e4r avkl\u00e4dd g\u00e5r det helt pl\u00f6tsligt att forts\u00e4tta att fotografera p\u00e5 samma plats och i samma pose. Han g\u00f6r n\u00e5got som s\u00e5 m\u00e5nga gjort f\u00f6re honom – sl\u00e4nger in lite nakenhet som laddning i bilden i brist p\u00e5 viktiga element som n\u00e4rhet, \u00e4rlighet och estetik. Jag blir s\u00e5 tr\u00f6tt. Och f\u00f6rbannad.<\/em><\/strong> Hur m\u00e5nga instanser har detta inslag g\u00e5tt igenom utan att n\u00e5gon har reagerat? I eftertexterna namnges tretton medarbetare. Tio m\u00e4n, tre kvinnor. Dessa m\u00e5ste ha sett programmet innan det s\u00e4nds. Hur m\u00e5nga andra medarbetare p\u00e5 SVT? Tio? Tjugo?\u201d <\/em><\/strong>Jag har ingen aning om vad Rheborg kallar sig, men hans kvinnosyn talar sitt tydliga spr\u00e5k. Vi \u00e4r s\u00e5 vana vid detta att vi knappt reagerar.<\/p>\n

Om definitionen p\u00e5 feminism \u00e4r en r\u00f6relse f\u00f6r kvinnans likst\u00e4llighet \u00e4r antifeminismen en r\u00f6relse i motsatt riktning. Och den kan vi hitta \u00f6verallt. I politiken, i religionerna, i den kulturella \u00f6verbyggnaden, i spr\u00e5ket och konsten, litteraturen, musiken, forskningen – \u00f6verallt. Det st\u00e4ller krav p\u00e5 vakenhet av oss som \u00e4r f\u00f6r kvinnors fulla ekonomiska, sociala och politiska likst\u00e4llighet med mannen.<\/p>\n

Och det \u00e4r ju vi kommunister. Kommunistiska Partiet har en tydlig politik vad g\u00e4ller kvinnofr\u00e5gan. V\u00e5r syn grundar sig i den beskrivning av familjens utveckling som Engels gjorde. Hans teori g\u00e5r i korthet ut p\u00e5 att hur familjekonstruktionen ser ut beror p\u00e5 hur produktionen och \u00e4gandet organiseras. Under urkommunismen, samlarstadiet, levde m\u00e4nniskan i gruppfamiljer, h\u00e4rstamningen r\u00e4knades p\u00e5 m\u00f6dernet, f\u00f6r att \u00f6verleva var det n\u00f6dv\u00e4ndigt med samarbete inom gruppen och man delade p\u00e5 det som fanns.<\/p>\n

Med boskapssk\u00f6tseln och s\u00e5 sm\u00e5ningom utvecklandet av jordbruket blev ett utbyte av varor m\u00f6jligt, och det b\u00f6rjade ocks\u00e5 bli m\u00f6jligt att samla p\u00e5 sig ett \u00f6verskott. Ett \u00f6verskott som mannen i kraft av \u00e4gare till verktyg och boskap gjorde till sitt. Med privategendomen gjorde patriarkatet, fadersv\u00e4ldet, sitt intr\u00e4de. Modersr\u00e4tten st\u00f6rtades och detta beskriver Engels som kvinnok\u00f6nets v\u00e4rldshistoriska nederlag<\/em><\/strong>. Detta \u00e4r l\u00e5nga historiska epoker och hur det gick till kan vi naturligtvis inte veta. Engels bygger sin teoribildning p\u00e5 forskaren Morgan, som studerat en irokesstam. Nyare forskning bekr\u00e4ftar att det \u00e4r samarbete och solidaritet som gjort m\u00e4nniskan till en vinnande art.<\/p>\n

En modernare skildrare av ursprungsbefolkningar \u00e4r Lasse Berg som i boken Skymning \u00f6ver Kalahari ber\u00e4ttar om sanfolket, som kanske \u00e4r de sista som lever p\u00e5 traditionellt samlarvis.\u00a0 Han drar ocks\u00e5 slutsatser av vad man kunnat se om jordbrukets p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e5rt levnadss\u00e4tt. D\u00e4r Engels beskriver privategendomens inf\u00f6rande skriver Berg om hur det bofast jordbrukandet f\u00f6rslavade kvinnorna och f\u00f6rs\u00e4mrade hennes villkor. \u201dM\u00e4nniskan som i \u00e5rmiljoner str\u00f6vat fritt och sjungande mellan horisonterna med sitt livs samlade tillh\u00f6righeter i ett knyte \u00f6ver axeln byggde p\u00e5 n\u00e5gra tusen \u00e5r under taktfasta kommandorop upp murar och staket mellan varandra. Livet handlade inte l\u00e4ngre om att hj\u00e4lpa varandra, utan om att ha makt och tillh\u00f6righeter.<\/em><\/strong> N\u00e4r Kain v\u00e4l dr\u00e4pt Abel ersattes samlarnas j\u00e4mlikhet av hierarki \u00e4ven inom familjen med m\u00e4nnen i en mer dominerande position. Kvinnor och m\u00e4n gjordes olika, deras roller i samh\u00e4llet skilda. H\u00e4r f\u00f6ddes en ny k\u00f6nsordning vilken blev en viktig del av de organiserade religioner som v\u00e4xte fram samtidigt med de hierarkiska samh\u00e4llena i alla de jordbrukande civilisationerna. Kvinnornas kr\u00f6kta stort\u00e5r i Abu Hereyra visar att de redan fr\u00e5n b\u00f6rjan tvingades p\u00e5 kn\u00e4. Den ordningen har varit m\u00e4nsklighetens bittra arv sedan dess.\u201d <\/em><\/strong>Abu Hereyra \u00e4r en arkeologis fyndplats d\u00e4r man fann skador p\u00e5 kvinnornas h\u00f6gra stort\u00e5r efter ett h\u00e5rt liv malandes s\u00e4d.<\/p>\n

Med privategendomen bef\u00e4stes den kvinnliga underordningen. Monogamin blir n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att h\u00e5lla koll p\u00e5 avkomman och p\u00e5 kvinnans sexualitet. Att monogamin bara g\u00e4llde kvinnan vet ni s\u00e4kert. Privategendomen och patriarkatet har g\u00e5tt hand i hand i \u00e5rtusenden och forts\u00e4tter med det under v\u00e5r kapitalistiska tid. K\u00f6net kvinna \u00e4r underordnat k\u00f6net man, oavsett klasstillh\u00f6righet. Arbetarkvinnan \u00e4r allts\u00e5 dubbelt underordnad.\u00a0 August Bebel skriver i Kvinnan och socialismen att \u201dalla kvinnor borde g\u00f6ra gemensam sak med arbetarklassens m\u00e4n f\u00f6r sin befrielse, f\u00f6r klassamh\u00e4llets avskaffande och med det privategendomen.\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n

F\u00f6r oss l\u00e5ter det kanske som en utopi, att samla alla kvinnor. Men se hur olika kvinnor och m\u00e4n r\u00f6star, se hur olika kvinnor och m\u00e4n f\u00f6rh\u00e5ller sig till fr\u00e5gor som offentlig sektor, EU och Nato. Inte f\u00f6r att kvinnor \u00e4r klokare \u00e4n m\u00e4n, men genom att kvinnor drabbas h\u00e5rdare av politiken tar de ocks\u00e5 en annan st\u00e4llning. S\u00e5 om vi nu inte kan samla alla kvinnor s\u00e5 borde vi i alla fall kunna samla betydligt fler, att vinna fler kvinnor f\u00f6r v\u00e5r politik!<\/p>\n

I v\u00e5rt program skriver vi: I\u201d kampen f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet mellan k\u00f6nen mots\u00e4tter sig partiet alla \u00e5tg\u00e4rder som inneb\u00e4r att kvinnornas s\u00e4tt till f\u00f6rv\u00e4rvsarbete och egen f\u00f6rs\u00f6rjning ifr\u00e5gas\u00e4ttseller f\u00f6rsv\u00e5ras, liksom alla f\u00f6rh\u00e5llanden som inneb\u00e4r att kvinnorna diskrimineras eller exploateras i egenskap av kvinnor.\u201d <\/em><\/strong> Och precis s\u00e5 h\u00e4r ser kapitalismen ut f\u00f6r kvinnorna. Kvinnornas r\u00e4tt till arbete och egen f\u00f6rs\u00f6rjning f\u00f6rsv\u00e5ras och vem kan p\u00e5st\u00e5 att kvinnor inte diskrimineras eller exploateras?<\/p>\n

Vid f\u00f6rra \u00e5rets 8 mars uppm\u00e4rksammade vi l\u00f6nefr\u00e5gan. Det \u00e4r ett talande r\u00e4kneexempel att en genomsnittlig kvinna f\u00f6rlorar 3,6 miljoner i livsinkomst. Den sj\u00e4lvklara r\u00e4tten att kunna leva p\u00e5 sin l\u00f6n f\u00f6rv\u00e4gras idag m\u00e5nga kvinnor. Inte minst genom p\u00e5tvingad deltid. Det fysiska, psykiska och sexuella v\u00e5ldet och exploateringen av kvinnokroppen \u00e4r en skam f\u00f6r ett samh\u00e4lle som vill kalla sig demokratiskt och modernt.<\/p>\n

En skr\u00e4mmande rapport kom i f\u00f6rra veckan, om ungomars syn p\u00e5 v\u00e5ldt\u00e4kt och hur unga tjejer utsattes f\u00f6r \u00f6vergrepp utan att varken tjejerna eller killarna f\u00f6rstod att det var \u00f6vergrepp – de trodde att det skulle vara s\u00e5.<\/p>\n

Kvinnans svagare st\u00e4llning p\u00e5 arbetsmarknaden, som g\u00f6r att flickor trots b\u00e4ttre skolresultat f\u00e5r s\u00e4mre betalda jobb och s\u00e4mre anst\u00e4llningsvillkor och \u00e4r mer arbetsl\u00f6sa. Detta bef\u00e4sts dessutom av f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rs\u00e4kringens konstruktion, d\u00e4r det faktum att kvinnor tar ut merparten g\u00f6r att de hamnar med merparten av ansvaret och mindre parten av inkomsten. I utv\u00e4rderingen av vad den extra pappam\u00e5naden betydde ser man att den p\u00e5verkade positivt, bland annat \u00f6kade inkomsten f\u00f6r de l\u00e5gavl\u00f6nade kvinnorna. Inte f\u00f6r att l\u00f6nen h\u00f6jdes men f\u00f6r att de arbetade mer. S\u00e5 om en enda m\u00e5nad ger m\u00e4tbar effekt, vad skulle d\u00e5 inte ett helt j\u00e4mst\u00e4llt uttag betyda?<\/p>\n

Kommer ni ih\u00e5g den avslutande meningen i Axessartikeln, att man ville ha mindre politik? Men de talar med kluven tunga, borgarna, n\u00e4r det passar vill dem g\u00e4rna ha mer politik. Som i Rut-fr\u00e5gan, d\u00e4r staten skattesubventionerar hemhj\u00e4lp \u00e5t de rika. Och s\u00e5 har man mage att p\u00e5st\u00e5 att det fr\u00e4mjar j\u00e4mst\u00e4lldheten \u2013 j\u00e4mst\u00e4lldhet \u00e4r inte att l\u00e5ta en annan kvinna g\u00f6ra jobbet, det \u00e4r att ge kvinnor och m\u00e4n lika m\u00f6jlighet att dela vardagens bekymmer och gl\u00e4dje\u00e4mnen. Sex timmars arbetsdag \u00e4r kommunisternas svar p\u00e5 b\u00e5de rutbidrag och s\u00e4nkta ungdomsl\u00f6ner.<\/p>\n

Ska jag komma till en slutsats s\u00e5 blir det att kvinnor och m\u00e4n tillsammans m\u00e5ste ta p\u00e5 sig uppgiften att ifr\u00e5gas\u00e4tta och g\u00f6ra uppror mot de or\u00e4ttvisor kapitalismen och de patriarkala strukturerna uts\u00e4tter oss f\u00f6r. N\u00e5gon annan v\u00e4g kan jag inte se.<\/p>\n

S\u00e5 kamrater, systrar och br\u00f6der, vi tar upp den kastade handsken och talar om feminismen, om v\u00e5ra politiska uppgifter, vi driver den v\u00e4nsterpolitik som kan \u00e5stadkomma en f\u00f6rb\u00e4ttring. Vi h\u00f6jer v\u00e5ra r\u00f6ster och kr\u00e4ver sex timmars arbetsdag, j\u00e4mst\u00e4lld f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rs\u00e4kring, h\u00f6jda kvinnol\u00f6ner, Sverige ut ur EU. Vi ska bek\u00e4mpa exploatering och \u00f6vergrepp, tarvliga sexsk\u00e4mt och pornografieringen av det offentliga rummet. Vi kavlar upp \u00e4rmarna och s\u00e4tter ner inte bara foten utan b\u00e5da f\u00f6tterna.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00e4s det intressanta och l\u00e4rorika f\u00f6redraget om kvinnokamp i historien och idag och om m\u00e4n som hatar kvinnor.<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[4],"tags":[132,125,129,134,133,138,126,136,140,130,131,29,128,127,141,142,135,137,139,143],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2312"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2312"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2312\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2323,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2312\/revisions\/2323"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2312"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2312"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2312"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}