{"id":2237,"date":"2013-08-29T15:05:37","date_gmt":"2013-08-29T14:05:37","guid":{"rendered":"http:\/\/kvaxjo.se\/?p=2237"},"modified":"2013-09-18T21:38:42","modified_gmt":"2013-09-18T20:38:42","slug":"chilekuppen-40-ar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kvaxjo.se\/?p=2237","title":{"rendered":"Chilekuppen 40 \u00e5r"},"content":{"rendered":"

Milit\u00e4rkuppen i Chile f\u00f6r 40 \u00e5r sedan medf\u00f6rde att m\u00e5nga chilenska flyktingar hamnade i flyktingl\u00e4ger i Sm\u00e5land. En grupp av dessa ordnade p\u00e5 \u00e5rsdagen av kuppen en minneskonferens i V\u00e4xj\u00f6 med s\u00e5ng, dans, mat och minnestal. Arrangemanget fyllde salen till bredden och minst 130 personer lyssnade till inbjudna talare fr\u00e5n ett flertal f\u00f6reningar, bl.a. Gunnel Th\u00f6rn fr\u00e5n Kommunistiska partiet. Gunnels ber\u00e4ttade i sitt minnestal (l\u00e4s talet nedan) <\/em>p\u00e5 ett personligt s\u00e4tt om sina upplevelser f\u00f6re, under och efter kuppen och hur den p\u00e5verkade oss i Sverige och V\u00e4xj\u00f6. Denna kv\u00e4ll stod den internationella solidariteten i centrum och man kunde h\u00f6ra flera i publiken undra var denna solidaritet tagit v\u00e4gen i v\u00e5rt land idag. Alla vi som var d\u00e4r gick trots den m\u00f6rka historiska h\u00e4ndelsen hem st\u00e4rka av alla de v\u00e4nskapsband som finns mellan oss inom v\u00e4nstern och de m\u00e4nniskor som p\u00e5 ett h\u00f6gst konkret s\u00e4tt drabbats av fascismen. V\u00e5ra chilenska v\u00e4nner i \u201dMemoria 40\u201d ska ha ett stort tack f\u00f6r ett bra och viktigt arrangemang.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Gunnel Th\u00f6rns minnestal:
\n<\/strong>Idag \u00e4r det 40 \u00e5r sedan den blodiga milit\u00e4rkuppen i Chile. Vi hade l\u00e4nge f\u00f6ljt utvecklingen i Chile. 1970 blev Salvador Allende president, trots h\u00e5rdnackat motst\u00e5nd fr\u00e5n USA. President Nixon hade gjort vad han kunde f\u00f6r att Allende inte skulle bli vald. H\u00f6gerextrema grupper, \u00e4kta terrorister, fick stort ekonomiskt st\u00f6d.
\nVi f\u00f6ljde hur Allende-regeringen nationaliserade koppargruvorna, vissa banker och delar av industrin. Arbetarnas l\u00f6ner h\u00f6jdes v\u00e4sentligt. Allt detta gjorde oss glada. Varf\u00f6r skulle stora firmor i USA h\u00e5va in f\u00f6rtj\u00e4nsten? Pengarna beh\u00f6vdes mer \u00e4n v\u00e4l i Chile. Men orosm\u00e5len hopade sig.<\/p>\n

USA blockerade internationella krediter till Chile samtidigt som de st\u00f6dde extremh\u00f6gern. Vi s\u00e5g borgark\u00e4rringarna som var ute och slog p\u00e5 sina kastruller. Lastbils\u00e4garna, st\u00f6dda av CIA, gick i strejk och hindrade distribution av varor. Landet lamslogs.
\nS\u00e5 kom d\u00e5 den 11 september. CIA i f\u00f6rening med general Pinochet gick till attack. P\u00e5 svensk TV fick vi se arbetare bev\u00e4pnade med tr\u00e4p\u00e5kar komma springande f\u00f6r att st\u00f6dja sin president. Tr\u00e4p\u00e5kar mot Tanks och kulsprutor. Jag ville bara gr\u00e5ta.
\nEn v\u00e5g av terror svepte \u00f6ver Chile. Ett mycket stort antal chilenare m\u00f6rdades, f\u00f6rsvann eller drevs i landsflykt. F\u00e5ngarna internerades p\u00e5 Nationalstadion i Santiago. D\u00e4r de torterades och m\u00f6rdades. En av alla dessa var Victor Jara. N\u00e4r han f\u00f6rs\u00f6kte h\u00e5lla modet uppe p\u00e5 sina medf\u00e5ngar, genom att sjunga och spela p\u00e5 sin gitarr, f\u00f6rst\u00f6rde de hans h\u00e4nder. \u201dF\u00f6rs\u00f6k att spela nu, om du kan?\u201d D\u00e5 st\u00e4mde Victor Jara upp sin r\u00f6st och b\u00f6rjade sjunga:
\n\u201dVenceremos, venceremos, mil cadenas habr\u00e1 que romper\u201d
\nD\u00e5 avslutade milit\u00e4ren sitt jobb. Victor Jara m\u00f6rdades.<\/p>\n

Harald Edelstam, Sveriges d\u00e5varande ambassad\u00f6r i Chile, uttryckte \u00f6ppet sin sympati f\u00f6r den folkvalde presidenten. Han genomf\u00f6rde flera stora aktioner efter milit\u00e4rkuppen. Den kubanska ambassaden, granne med den svenska, blev bel\u00e4grad av chilenska trupper. Edelstam bistod d\u00e5 sin kubanska kollega och lyckades stoppa skottlossningen genom att g\u00e5 in p\u00e5 det kubanska ambassadomr\u00e5det och inleda f\u00f6rhandlingar med den chilenska milit\u00e4ren, vilket resulterade i en evakuering av den kubanska personalen. Harald Edelstam \u00e5tog sig genast skydds-maktsuppdraget, i samf\u00f6rst\u00e5nd med statsminister Olof Palme. Han tog \u00f6ver alla kubanska byggnader. Dagen efter hissade han den svenska flaggan p\u00e5 den kubanska ambassaden.<\/p>\n

Edelstam beskyddade nu b\u00e5de den svenska ambassaden och den kubanska. Snabbt fylldes ambassaden av flyktingar fr\u00e5n flera latinamerikanska l\u00e4nder. Edelstam erbj\u00f6d fri lejd och politisk asyl i Sverige \u00e5t cirka 1300 f\u00f6rf\u00f6ljda chilenare och andra latinamerikaner som flytt till Chile. D\u00e4rmed r\u00e4ddade han livet p\u00e5 m\u00e5nga av dessa. Den mest spektakul\u00e4ra operationen skedde n\u00e4r han lyckades r\u00e4dda 54 uruguayaner fr\u00e5n Nationalstadion. De skulle egentligen ha blivit arkebuserade dagen efter. Efter tips och v\u00e4djanden fr\u00e5n f\u00e5ngar lyckades han f\u00e5 loss de d\u00f6dshotade f\u00e5ngarna och f\u00f6ra dem i s\u00e4kerhet.<\/p>\n

Till V\u00e4xj\u00f6 kom den f\u00f6rsta v\u00e5gen av flyktingar redan i slutet p\u00e5 1973. N\u00e4rheten till flyktingl\u00e4gren i Alvesta och Moheda gjorde sitt till. Jag k\u00e4nner igen m\u00e5nga som sitter h\u00e4r fr\u00e5n den tiden. Majoriteten av svenskarna var positiva till flyktingarna. Jag tror att ni blev v\u00e4l mottagna. De flesta som kom i b\u00f6rjan var representanter f\u00f6r n\u00e5gon organisation. Det var inte l\u00e4tt att h\u00e5lla reda p\u00e5 alla och se hur de passade in i m\u00f6nstret.<\/p>\n

Alla var mycket revolution\u00e4ra. Det talades mycket om Ernesto Che Guevara. Tyv\u00e4rr tror jag inte att det var m\u00e5nga som f\u00f6ljt honom i sp\u00e5ren. Efter att ha l\u00e4st Fidel Castros Che-memoarer, vet jag att Che Guevara kombinerade den v\u00e4pnade kampen med politiska studier. Det g\u00e4ller att l\u00e4ra k\u00e4nna sin fiende. Marxismen-Leninismen var hans ledstj\u00e4rna. Man vinner inte kampen f\u00f6r socialismen vid valurnorna.<\/p>\n

Det ordnades fester med j\u00e4mna mellanrum. Vi fick l\u00e4ra oss att om man kommer till en fest p\u00e5 utsatt tid s\u00e5 st\u00e5r v\u00e4rdinnan med rullar i h\u00e5ret och f\u00f6rbereder maten. Nya kulinariska uttryck blev vardagsmat, som empanadas och chorizos.<\/p>\n

Varje 11 september demonstrerade vi f\u00f6r Chiles sak tills ett val\u00e5r d\u00e5 Sossarna stod p\u00e5 Storgatan och sa att detta var deras demonstration f\u00f6r Chile. Sen blev det inte lika sj\u00e4lvklart att demonstrera p\u00e5 11 september.<\/p>\n

Genom \u00e5ren har vi haft mycket samarbete med olika Chilenska organisationer. Tillsammans har vi bland annat ordnat m\u00f6ten mot svenska nazister. 1984-85 var en orolig tid. Nordiska Riks Partiet, NRP, ans\u00e5g sig ha monopol p\u00e5 hur V\u00e4xj\u00f6s befolkning skulle se ut och uppf\u00f6ra sig. Blonda, bl\u00e5\u00f6gda arier skulle det vara, g\u00e4rna l\u00e5nga och st\u00e5tliga. Inte f\u00f6r att nazisterna sj\u00e4lva stod upp till kraven. Fast det gjorde ju inte Hitler heller f\u00f6r den delen. Alla i V\u00e4xj\u00f6 som s\u00e5g lite utl\u00e4ndska ut, jagades av nazisterna. Hela bostadsomr\u00e5den kletades ner med deras symboler. D\u00f6rrar med utl\u00e4ndska namn fick p\u00e5skrivet att de borde l\u00e4mna Sverige omedelbart. \u00c4ven Isl\u00e4nningar drabbades och det \u00e4r v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 en grupp som k\u00e4nns v\u00e4ldigt arisk.<\/p>\n

En chilensk flicka fr\u00e5gade mig: \u201dKommer de och d\u00f6dar oss nu?\u201d Jag polisanm\u00e4lde kladdet och kr\u00e4vde att polisen skulle komma och titta p\u00e5 el\u00e4ndet. N\u00e4r jag ber\u00e4ttade f\u00f6r en av poliserna om flickans r\u00e4dsla, tyckte han att det var trams. \u201dVi befinner oss ju i Sverige!\u201d Inte l\u00e5ngt d\u00e4refter m\u00f6rdades en man i G\u00f6teborg f\u00f6r att han inte passade in p\u00e5 NRP:s ideal. De lite \u00e4ldre av er minns s\u00e4kert 1985, n\u00e4r NRP skulle ha m\u00f6te p\u00e5 stortorget. Det har aldrig varit s\u00e5 mycket folk p\u00e5 torget som d\u00e5. \u00c4ggf\u00f6rs\u00e4ljarna s\u00e5lde slut p\u00e5 nolltid. S\u00e5 fort Nazisterna f\u00f6rs\u00f6kte s\u00e4ga n\u00e5got haglade det \u00e4gg \u00f6ver dem. Vi skanderade: \u201dUt med nazisterna! Ut med nazisterna!\u201d
\nMinns ni hur vi tillsammans jagade in ohyran p\u00e5 stationens toaletter. Ivrigt ropande: \u201dJag vill skita!\u201d<\/p>\n

Nazisterna jagades ut ur V\u00e4xj\u00f6. Det dr\u00f6jde l\u00e4nge innan de h\u00e4mtade sig.
\nIdag m\u00e5ste vi tyv\u00e4rr tillst\u00e5 att SD, St\u00e5lr\u00f6rsdemokraterna \u00e4ven kallade, vunnit insteg i kommunfullm\u00e4ktige.<\/p>\n

1990, f\u00f6rs\u00f6kte Pinochet att lagligen bli vald till president i Chile. Han misslyckades, alla hade inte gl\u00f6mt hemskheterna. Tv\u00e5 \u00e5r senare, \u00e5kte min \u00e4ldsta dotter och hennes chilenske kille till Valparaiso och h\u00e4lsade p\u00e5 hans sl\u00e4ktingar. N\u00e4r de kom tillbaka hade de n\u00e5gra mynt med sig. Nyfiken som jag \u00e4r ville jag se hur mynten s\u00e5g ut. D\u00f6m om min ilska n\u00e4r jag v\u00e4nde p\u00e5 pengen och fick se f\u00f6ljande. En \u00e4ngel \u00e4ntligen befriad fr\u00e5n sina bojor, 11 september 1973. S\u00e5 syniskt! S\u00e5 erbarmligt syniskt!
\nGoebbels, Hitlers propagandaminister gjorde sig k\u00e4nd f\u00f6r f\u00f6ljande devis: \u201dOm man s\u00e4ger en l\u00f6gn tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga g\u00e5nger blir det en sanning.\u201d Pinochet och hans pojkar var mycket l\u00e4raktiga. Undrar om dessa mynt fortfarande \u00e4r i cirkulation?<\/p>\n

11 september kommer i mitt minne alltid f\u00f6rbli dagen d\u00e5 Chile v\u00e5ldtogs.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00d6ver 130 personer samlades p\u00e5 Musikhuset den 11 september f\u00f6r att minnas den fascistiska milit\u00e4rkuppen. Bland talarna fanns Gunnel Th\u00f6rn. L\u00e4s hennes minnestal h\u00e4r och se bilder fr\u00e5n detta viktiga arrangemang.<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[4],"tags":[96,97,98,99,100],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2237"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2237"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2237\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2242,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2237\/revisions\/2242"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2237"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2237"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kvaxjo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2237"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}