I april 2014 stämplade Växjös politiker stadsdelen Araby som ett problemområde med drogmissbruk, prostitution och maffiastrukturer. Denna bild kände varken polisen eller de boende i området igen, men ändå gjordes den till sanning. Att stadsdelen Araby är ett utsatt område med hög arbetslöshet, stor andel utrikesfödda och låg socioekonomisk status är väl känt sedan länge. I området finns alltför många som lever i ett utanförskap. 2016 kategoriserade polisen Araby som ”ett särskilt utsatt område” och inledde den s.k. Arabyinsatsen för att komma tillrätta med droghandeln i området. Arabyområdets rykte har blivit därefter och i takt med ökade främlingsfientliga strömningar i vårt samhälle odlas och sprids myten om Araby som ett tillhåll för kriminella ligor där folk inte vågar gå ut och där polisen har tappat kontrollen och inte vågar gå in. Men detta är just myter. Visst finns det stora problem i Arabyområdet men statistiken talar sitt tydliga språk; det är mycket mycket farligare att vistas i centrum i Växjö än vad det är att vistas i Arabyområdet.

2015 begicks 84 % fler brott i City än i Araby. 2016 var siffran 41 % fler brott och förra året begicks det 82 % fler brott i Växjö City än i Araby. Risken att t.ex. bli misshandlad var förra året tre gånger högre i centrum än i Araby.

I Araby bor det drygt 6500 personer jämfört med Citys dryga 2000 personer. Utslaget på befolkningsmängden är det således ännu större skillnader än vad statistiken i absoluta tal anger. De som inte vågar gå ut i eller besöka Arabyområdet av rädsla för att råka ut för ett brott bör således aldrig någonsin sätta sin fot i Växjö City.

Brottsstatistisk 2015 – 2017 i Araby och Växjö City

2015

2015 2016 2016 2017

2017

Araby

City

Araby

City

Araby

City

Misshandel
utomhus

26

84 40 51 22

75

Ficktjuv &
väskryckning

11 155 9 137 7

66

Rån mot
privatperson

4

8 5 5 7

9

Klotter

31

24 15 35 29

2

Bilbrand

16

2 12 4

Skadegörelse
motorfordon

39

44 72 37 28

42

Samtliga
brott

800

1472

1087

1529

711

1297

Källa: Polisen och Växjö kommun

Det gäller att bryta demoniseringen av stadsdelen Araby, som förtjänar att betydligt bättre rykte. I detta område finns det en massa kompetens som inte tas tillvara. I Växjö finns ingen fungerande politik för jobb och integration. I stället är segregationen påtaglig. För att bryta med segregationen måste Växjö kommun satsa på ett blandat boende och en annan inriktning på byggandet. De segregerade stadsdelarna Högstorp och Öjaby måste få fler hyresrätter och trångboddheten och bostadsbristen generellt i vår kommun måste brytas genom att fler hyresrätter byggs i hela kommunen. Idag ser vi ett ensidigt byggande av villor och bostadsrätter inne i Växjö stad, ytterst lite byggs i kommunens andra tätorter.

En politik för jobb och integration hade varit att Växjö kommun ställer krav på svenskt kollektivavtal vid sina inköp och upphandlingar; att alla deltidsanställda erbjuds heltid; att bemanningsföretag och inhyrd personal förbjuds; att Växjö kommun inför sex timmars arbetsdag och att denna reform först införs inom vården och omsorgen och på de arbetsplatser med de högsta sjuktalen. Speciella ungdomslöner eller nystarts- och etableringsjobb med lägre ingångslöner är en återvändsgränd som enbart gynnar företagarnas plånböcker och ökar klassklyftorna. I stället ska löner höjas, mest till dem som har lägst.

Vägen till att förbättra integrationen i samhället är förutom ett blandat byggande och fler jobb där alla ska ha en skälig lön är att skapa en likvärdig skola där det inte ska spela någon roll i vilken stadsdel (eller del av landet) som barn och ungdomar går i skolan. Därför måste friskolorna förbjudas och de som finns tas över av kommunen. Hemspråksundervisning ska erbjudas men inte till generation efter generation. Kommunen måste satsa mer resurser på kulturella möten, där Arabydagen är ett bra exempel på möten över etniska och kulturella gränser. En meningsfull fritid där inte minst invandrarungdomar ges möjlighet att komma ut i föreningslivet är nödvändigt. Därför bör de kommunala föreningsbidragen utvecklas så att medlemsavgifter inte hindrar ungdomar från hem med lägre inkomster från att kunna delta i idrotts- och kulturaktiviteter. Fler fritidsgårdar med bättre öppettider och mer personal måste till. Därför behöver Växjö kommun anställa fler fritidsledare och fältsekreterare. Familjer som befinner sig i ett utanförskap eller där familjemedlemmar riskerar att hamna i t.ex. kriminalitet måste upptäckas tidigare och ges stödinsatser och regelbunden uppföljning.

Om dessa reformer och åtgärder genomförs kommer vi få se att brottsstatistiken ovan kommer sjunka rejält och det i alla stadsdelar, inkl City.