Hem Om Partiet Proletären Kontakt Vår politik               Español
RKU Bli medlem Val 2018 Insändare Arkivet        Blogg        English

Vänsterpartiet i Växjö svek palestinierna när förslag om israelsbojkott ratades i kommunfullmäktige

Publicerad i Proletären nr 41 – 2003

Vänsterpartiet i Växjö röstade mot ett förslag om bojkott av israelsiska varor trots att partiet i andra sammanhang propagerar för palestiniernas sak. Förra veckan behandlade kommunfullmäktige i Växjö ett medborgarförslag om bojkott av israeliska varor. Ett medborgarförslag som kommit till på KPML(r)-Växjös initiativ och som 32 personer undertecknat.Kommunstyrelsen yrkade avslag på förslaget med motiveringen att det var olagligt i och med att det bröt mot LOU, Lagen om offentlig upphandling. Detta eftersom det där föreskrivs att ingen part får förfördelas när varor och tjänster skall upphandlas.

Kommunen skall alltså, på legal väg, verka för fritt flöde av varor från de områden där arbetarna exploateras mest. Om Israeliska plantageägare använder palestinska arbetare under slavförhållande så skall detta inte spela någon roll eftersom priset är billigast på varorna. Detta är en nyliberal lag anstiftad av EU-inträdet. Ännu en trångbröstad paragraf att gömma sig bakom när den politiska viljan saknas.

Förra veckan visade israeliska soldater civilkurage genom att vägra delta i de angrepp på civila som den israeliska armén nästan dagligen genomför på ockuperat område. Därigenom riskerar de såväl sitt jobb som sina liv för något som de tror på. Kommunpolitikerna i Växjö, som knappast har mer att förlora än sina mandat, gör däremot gemensam sak med staten Israel.

Frågan inleddes med att det moderata kommunalrådet Bo Frank upplät sin klara stämma i en kort appell där han i ett andetag och med det rätta moraliska patoset dubbade Israel till demokratisk stat, förklarade vårt förslag olagligt och menade att kommunen inte ska syssla med utrikespolitik. Att en stat som sysslar med rassegregering och statsterrorism kan dubbas demokratisk är en fråga som vi överlåter på moderaternas samvete, som vi sedan tidigare vet är mycket rymligt och tänjbart. Det något kusliga i sammanhanget är att man sekunden efter klubbar igenom ”utrikespolitiska” beslut som att flagga med EU-baneret och dessutom kommer med olagliga förslag som att avskaffa hemspråksundervisningen i skolan. Minnet är bra, men kort.

Härefter äntrar vänsterpartiet och miljöpartiet talarstolen. Deras inlägg är långa och urskuldande. Deras beslut att rösta emot vårt bojkottförslag är minst sagt förvånande och upprörande. Båda partierna är med i det lokala nätverket ”Växjöbor för Palestina” och har i egenskap av detta, tidigare offentligt propagerat för en kommunal bojkott av Israel. Att säga en sak på stan och agera tvärtemot i de folkvalda församlingarna är tydligen dessa partiers syn på solidaritet. Vänsterpartiet har dessutom lagt en motion om bojkott av Israel i landstinget i Kronoberg varför deras agerande i kommunfullmäktige blir ännu mer obegripligt.

Denna skiljelinje i vänsterpartiet i Växjö vad gäller politiken i stort visade sig också i EMU-valet där den kommunala gruppen kring Lennart Värmby och Carin Högstedt argumenterade för ett ja i folkomröstningen. I sitt anförande i fullmäktige befann sig Högstedt ömsom i Delegisien och ömsom i Konsumistan. Exemplifierat av uttryck som ”bojkott vore bra, men det är ju ingen kommunal fråga” respektive, ”självklart kommer jag dock själv att inte köpa israeliska produkter”. Högstedt väljer alltså att ömsom delegera frågan och ömsom privatisera den.

För att inte helt tappa ansiktet hade de båda partierna lagt motförslag. V:s förslag handlade om att etablera vänortskontakter med en palestinsk ort, ”av typ Ramallah”. Mp:s förslag gick ut på att kommunen skulle specificera etiska krav för inköp. Vi kan inte se detta som annat än som ett spel för gallerierna. Förslag tagna mer med hänsyn till den interna sammanhållningen i partiet än i solidaritet med det palestinska folket.

Nu fick vi i KPML(r) tillfälle att yttra oss över kommunstyrelsens förslag. För övrigt första gången en r:are bestigit talarstolen i denna kommun. I detta anförande, framfört av Jan-Åke Karlsson, hävdade vi palestiniernas lagliga rätt att kämpa mot ockupationen med alla till buds stående medel och våran skyldighet att stödja denna kamp. Vi påpekade också att varje tal om att vårt bojkottförslag var olagligt måste ställas i proportion till de brott mot mänskligheten som staten Israel dagligen genomför.

Budskapet levererades med inlevelse och mottogs som en sked ricinolja. Att kalla hyckleri för hyckleri är inte alltid populärt och om ledamöterna hade haft monoklar hade de flugit ända bort till punschbålen. Vårat förslag föll utan votering, alltså samtliga sju vänsterpartister och de tre mlijöpartisterna röstade aktivt emot en bojkott av Israel. Vi fick dock lära oss ett nytt uttryck – att inte ”chikanera” församlingen!

Hela denna sorgliga historia påminner oss om en replik av Jack Nicholson där han utbrister ”I´m drowning here, and you´re describing the water. Det palestinska folket lämnas att drunkna. Kommunstyrelsen väljer att vända ryggen till medan vänsterpartiet och miljöpartiet föredrar att beskriva vattnets konsistens. Försiktighet, försiktighet och ännu mer försiktighet verkar vara de etablerade partiernas politiska credo för dagen. Någon Palestinasolidaritet existerar inte i Kommunfullmäktige i Växjö, vare sig från vänster eller höger. Verklig solidaritet i Växjö finns utomhus, hos KPML(r) och andra progressiva krafter som fortsätter att kämpa för palestiniernas självklara rättigheter.

Tom Carlsson



Plusgiro: 54 41 22-5. Alla bidrag till vår verksamhet tas emot, stora som små!