Hem Om Partiet Proletären Kontakt Vår politik               Español
RKU Bli medlem Val 2018 Insändare Arkivet        Blogg        English

Nu är glada julen slut slut slut.

Krönika publicerad i Proletären nr 3 – 2022

I söndags var det knutsdans hemma i byn. Barn och vuxna samlades runt granen för att dansa ut julen. Nu är helgerna över, nytt år och nya möjligheter brukar vi säga.

Det har varit avkopplande med lite ledighet, men samtidigt tycker vi att det skönt när allt är som vanligt igen, fasta rutiner är bra tycker vi.

För en del av oss är det inte bara skönt att allt är som vanligt, det är snarare en befrielse och en trygghet att få vara bland andra människor igen. Jag tänker på alla kvinnor och barn som lever i ständig skräck för hot och våld. Familjer där våldet är en integrerad del av vardagen. Brott som begås innanför hemmets väggar är svårare att komma åt och enligt polisen ökar våld i nära relationer alltid under storhelger som jul och nyår.

När är alla ska vara hemma har man har ingen fristad som skola eller arbete att gå till under ledigheten. Nu har vi dessutom en pandemi att hantera. Forskning bedrivs just nu om hur hemarbete och distansstudier påverkar våld i nära relationer.

Vi vet att såväl fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i nära relationer finns runt omkring oss och att det kan drabba vem som helst oberoende av klass, ålder eller var du bor. En rapport från Brå (2018) visar att i gruppen unga, 16–24 år har var femte person (18%) någon gång utsatts för systematiska kränkningar eller förödmjukelser, försök till inskränkningar av deras frihet, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller före detta partner.

En annan grupp som är särskilt utsatt, inte minst under pågående pandemi, är kvinnor 70 år eller äldre. När de drar ner på sina sociala kontakter, minskar också möjligheten för utomstående att upptäcka och ingripa om en äldre utsätts för våld av sin partner.

Uppemot 200 000 barn i Sverige växer upp i familjer där det förekommer våld. Det behövs ordentliga satsningar för att nå dessa barn. Fortbildning inom barnkonventionen och barns behov i centrum (BBIC) för alla som på olika sätt arbetar med barn och unga är viktigt och kan vara ett bra stöd. Lagen om Barnfridsbrott, som har sin grund i Barnkonventionen, är också bra. Självklart ska det vara olagligt att låta barn bevittna våld i hemmet.

Stödet till kvinnor som försöker ta sig ur en destruktiv och våldsam relation måste bli bättre. Kvinnojourer och andra föreningar gör ett fantastiskt jobb och har gjort så sedan 70-talet. Men samhället borde också kunna göra mer för kvinnor i den akuta situationen. Våldet eskalerar ofta i samband med en separation, eftersom det är så förknippat med makt och kontroll över kvinnan. Den hjälp som behövs handlar ofta om praktiska saker som rätt till arbete och egen försörjning eller snabb hjälp med flytt och ny bostad.

Finns det något vi kan göra själva? Prata, lyssna och våga ställa frågan när något skaver och inte känns bra. Det får bli mitt nyårslöfte.

Susanna Eriksson



Plusgiro: 54 41 22-5. Alla bidrag till vår verksamhet tas emot, stora som små!