Hem Om Partiet Proletären Kontakt Vår politik               Español
RKU Bli medlem Val 2018 Insändare Arkivet        Blogg        English

Språket är nyckeln

Publicerad i Proletären nr 8 – 2021

Mitt språks gränser är min världs gränser sa filosofen Wittgenstein. Att begränsa tillgången till språk och möjligheterna att lära sig språk är ett stort ingrepp i våra integritet. Likaså är språket nyckeln till integrationen och vägen fram för att etablera sig på arbetsmarknaden.

I söndags var det internationella modersmålsdagen. Unesco införde den för att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål. Betydelsen av ett utvecklat förstaspråk för att kunna tillgodogöra sig fler språk har stort stöd i forskningen. Trots det har kampen om språket tilltagit i takt med att samhället polariserats och klassklyftorna ökat. Sverigedemokrater vill begränsa tillgången till böcker på olika språk och ihop med Kristdemokraterna driver de på för att avskaffa modersmålsundervisningen i skolan.

I min hemkommun vill SD gå så långt att böcker på andra språk än svenska och fem minoritetsspråken ska förbjudas i kommunens bibliotek. Således ska inga böcker på engelska, spanska eller tyska finnas. Man anar ju att att det är arabiskan som är målet för SD:s angrepp men i denna iver är de beredda att ta bort allas möjligheter att läsa litteratur eller dikter på originalspråk samtidigt som de försvårar för oss alla att träna och lära sig ett nytt språk. Språkkunskaper ses ju idag dessutom som en viktig merit på arbetsmarknaden och något som ger extra meritvärde i gymnasiebetygen.

En statlig utredning slog 2019 fast betydelsen av modersmålsundervisningen och att den ska stärkas i skolan. Idag är den ännu främst förlagd utanför skoltid. Betydelsen av att ha bra kunskaper i sitt modersmål kan inte nog betonas. Vill man integrera människor som kommit till vårt land och vill man motverka segregationen gör man bäst i att satsa på modersmålsundervisning i skolan samt säkerställa tillgång till böcker och annat material på olika språk. Betydelsen understryks även av behovet av information på olika språk för att minska smittspridningen av corona.

Annika Andersson, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet, beskrev ämnet i Smålandsposten förra veckan med de tänkvärda orden ”att frågan egentligen borde sakna politisk laddning. Oavsett om man bejakar mångfald eller ett monokulturellt samhälle, där det svenska språket har företräde, går vägen till bättre svenskakunskaper via ett stärkt modersmål. Vill man att invandrarbarnen snabbt ska lära sig svenska, då måste man stötta förstaspråket. Det visar forskningen gång på gång.”

Lika självklart som modersmålsundervisning borde det vara att invandrare får möjlighet till fullgod undervisning i svenska och det på betald arbetstid för dem som har jobb. Detta är krav vi kommunister lyfte redan tidigt 1980-tal och som har sin giltighet än idag. Om detta må man berätta trots att Wittgenstein sa att därom man inte kan tala borde man tiga.

Jan-Åke Karlsson, gymnasielärare



Plusgiro: 54 41 22-5. Alla bidrag till vår verksamhet tas emot, stora som små!