Hem Om Partiet Proletären Kontakt Vår politik               Español
RKU Bli medlem Val 2018 Insändare Arkivet        Blogg        English

Ett nytt läsår i kunskapens tecken?

De årliga reklambladen från affärerna har kommit, dem som vill att barnen ska köpa nya pennor, block, kläder och annat krimskrams inför skolstarten. Det är visserligen något färre elever i skolan nu till följd av minskade årskullar men krämarna vädrar ändå morgonluft och likaså gör skolkapitalisterna. Hittills i år har Skolinspektionen fått ta emot 151 ansökningar om att få starta nya friskolor på gymnasiet. Alla inser att ekvationen med färre elever och fler skolor inte går ihop. I det friskoletäta Växjö fick en av gymnasiefriskolorna kasta in handduken förra läsåret. Följden har bl.a. blivit att när vi kom tillbaka till arbetet efter sommaren har en helt ny samhällsklass för årskurs tre tillkommit på min kommunala skola. Mentorerna för denna nya klass fick direkt många saker att reda i, eleverna från det nedlagda Tegnérgymnasiet saknar i flera fall tillräckligt med poäng för att kunna få ett slutbetyg och vi kan av deras studieplaner se att de redan läst färdighetsämnen som psykologi, religion och filosofi på höstterminen i ettan!

Tillbaka på jobbet möts vi även av beskedet att vårens protester på skolan mot att städning och skolbespisning skulle läggas ut på entreprenad givit lite resultat. Att sparka personal som jobbat på skolan i 25 år var kanske inte så bra, entreprenaden gjordes om till en intraprenad med följd att servicepersonalen som tidigare alternerade mellan städning och matbespisning i fortsättningen göra en av sysslorna. Mer monotont arbete utan variation således.

För egen del bjöd uppstartsveckan på en föreläsning om den omogna tonårshjärnan, som tydligen är helt opålitlig, och en kanotutflykt där jag, till någras glädje, fick se rektorns glasögon falla ned i djupet. Avtalsrörelsen har även diskuterats en del nu när ett nytt avtal låtit vänta på sig. Lärarförbundet har gått ut hårt och kräver lönelyft på 10 000 kr mer i månaden, men vi är många som undrar om detta mest inte är tomma proklamationer. Den som söker sig till läraryrket för att tjäna bra är fel ute. Kommunal verksamhet betalas sällan högt. I stället för att så ensidigt tala om lönen borde man tala mer om arbetsvillkor för lärarna. De senaste åren har arbetsbördan ökat och allt mer tid läggs på administrativt arbete och andra icke-undervisningsrelaterade saker som t.ex. marknadsföring. På två år har den summa som svenska gymnasieskolor satsar på reklam mer än fördubblats. Förra årets spenderades 42 miljoner skattekronor på reklam för att locka till sig fler elever. Samma utveckling ser vi inom grundskolan.

Ett år har gått sedan de nya skolreformerna sjösattes. Nytt för i år är att sjätteklassarna ska få betyg och fler i grundskolan ska skriva nationella prov. Det som skulle bli så bra och tydligt blev i stället som många lärare befarade. Pressen och hetsen för eleverna har ökat. Skrivningarna i kursplaner och kunskapskrav är mycket svåra att förstå, för såväl elever som lärare. Fler betygssteg infördes samtidigt som man inte skrev några betygskriterier för dessa nya steg, vilket gjort att lärare runt om i landet sitter och gissar vad de olika betygen innebär. Ännu ett år efter reformens införande lyser mycket av information om hur allt det nya ska tillämpas med sin frånvaro. En tuffare skolgång ska klaras men samtidigt skär man ned på den undervisningstid som eleverna erhåller.

På min skola har man av besparingsskäl minskat tidsutlägget med fem timmar på varje kurs. Alla är överens om att ungdomen är vår framtid och att kunskap och utbildning är oerhört viktigt för att vårt samhälle ska kunna utvecklas. Ändå skär man ned. Nytt för i år var rektorns budskap om att vi får inte göra något ansträngande, tråkigt eller några diagnostiska test de första veckorna för då kanske elever får för sig att byta skola. Välkommen till ett nytt kunskapsår!

Jan-Åke Karlsson, gymnasielärare



Plusgiro: 54 41 22-5. Alla bidrag till vår verksamhet tas emot, stora som små!